Att genetiker som Pamela Ronald ser möjligheter med att förändra arvsmassan hos växter för att göra dem mer motståndskraftiga mot insektsangrepp, torka och virus är inte så överraskande. 

Men att hennes man, Raoul Adamchak, som undervisar i ekologisk odling vid University of California i Davis, USA, håller med henne är mer förvånande.

– Jag odlar inte GMO i våra odlingar. För det tillåter inte vårt regelverk, men i princip ser jag inte varför man inte skulle kunna ta fram grödor som passade för ekojordbruk med den senaste tekniken. Det handlar om att ta det bästa från två världar, säger Raoul Adamchak.

Mångårigt motstånd

Ända sedan de första genförändrade grödorna kom för över 30 år sedan har debatten kring hur de ska användas gått hög. I EU är endast en genförändrad majssort tillåten för odling.

De grödor som odlas i dag i framför allt Nord- och Sydamerika och Asien har tagits fram av ett fåtal stora företag och framförallt varit inriktade på att tåla ogräsbekämpningsmedel eller att bygga upp eget försvar mot insekter. Det är en förklaring till att miljörörelsen tagit avstånd från tekniken. 

Dessutom har riskerna med att genetiskt förändrade växter sprider sig från odlingarna och för över egenskaper till vilda växter lyfts fram som ett hot större än den eventuella nytta en genförändrad gröda kan innebära.

Ny gensax innebär nya möjligheter

Men i och med att gentekniken utvecklats bland annat genom att den billigare och mer effektiva gensaxen CrisprCas9 börjat användas är det nu möjligt för fler forskare att förändra arvsmassa på ett mer exakt sätt. Dessutom går det att göra ändringar utan att tillföra främmande DNA, vilket gör den nya tekniken mer lik de spontana mutationer som kan uppkomma i naturen.

Ekoodlaren Raoul Adamchak tror att det kan leda till att synen på genförändrade grödor ändras.

– Det ska bli spännande att se hur CrisprCas9 tas emot av miljörörelsen. Klimatförändringarna gör att vi nu brottas mot nya typer av angrepp som vi har svårt att hantera inom den ekologiska odlingen, säger han. 

Han lyfter fram Citrus greening disease som ett exempel. Det är en bakterieburen sjukdom som vissa år slagit ut 30–40 procent av skörden av citrusfrukter i USA.

– Om det kommer en CrisprCas-lösning på det problemet kanske den skulle kunna ingå i vår ekologiska odling. Jag tycker att man bör fatta beslut från fall till fall, säger den ekoodlaren Raoul Adamchak.

Se mer om gensaxen och genförändrade grödor i Vetenskapens värld måndagen den 30 oktober i SVT 2 klockan 20:00 eller på SVT Play.