“Tänk dig en T-Ford som sedan blivit en Ferrari. Det är stora skillnader, men grunden är i stort sett densamma”. Så beskriver forskningsledare Sten Grillner, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet upptäckten som visar att människans hjärna har stora likheter med hjärnan hos fisken nejonöga.

Gemensamma nämnare i hjärnans uppbyggnad 

Hjärnbarken eller cortex är det tunna hölje som omsluter de två hjärnhalvorna. Däri sitter miljontals nervceller som ger oss möjlighet att känna, lukta och springa.

Tidigare har det antagits att vår hjärna utvecklats från däggdjur, och att det hände för ungefär 200 miljoner år sedan. Vad forskarna vid Karolinska institutet nu sett är att grundfunktionerna i vår hjärnbark återfinns hos fisken nejonöga. Ett djur som funnits i över 500 miljoner år och som är vår äldsta och mest avlägsna släkting bland ryggradsdjuren.

– Det betyder att väldigt tidigt fanns en grundplan för hur nervsystemet skulle organiseras som sedan har utvecklats under evolutionen, och att det inte skett framförallt hos däggdjur som man trott fram till nyligen, säger Sten Grillner. 

Dopaminsystemet skapades tidigt 

Ytterligare en upptäckt gjordes i studien som visar att signalämnet dopamin, som förknippas med sjukdomen parkinson, spelat en betydande roll för motoriken sedan miljontals år tillbaka. Även hos nejonögat.  

– Skadar man dopaminsystemet hos nejonögat får vi i princip samma symptom som hos människan vid parkinson. Det visar att dopaminsystemets roll för motoriken är något som evolutionen hade hittat på redan för 560 miljoner år sedan, säger Sten Grillner.

Det finns fortfarande frågetecken 

Den nya forskningen kan ge en fördjupad bild av vår hjärnas uppbyggnad och utveckling under årtusendena.  

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet menar dock att det fortfarande finns frågetecken kvar att räta ut. 

– Ett mysterium återstår att förklara, nämligen hur hjärnan i fåglarna fick en annorlunda organisation, skriver han i en kommentar till SVT.