Precis som i myten om Narcissos kan en överdriven kärlek till sig själv vara destruktiv och resultera i mentala problem. Foto: Jonas Ekstromer/ TT Bild

Föräldrar styr kärleken till oss själva

Uppdaterad
Publicerad

Alla vill sina barns bästa, men att sätta dem på en piedestal har sina risker. Genom att blåsa upp deras egon riskerar de att utveckla en narcissistisk personlighet, som likt den mytomspunna sagofiguren lider av en obesvarad kärlek till sig själv.

Mycket tyder på att vi människor tycker allt mer om oss själva. Sedan 1970-talet har graden av narcissism ökat, visar forskning.

– Vi vet inte varför, men vi är ganska säkra på att det är så, säger Eddie Brummelman, psykolog vid Universitetet i Amsterdam där han forskar om barns utveckling.

Uttrycket narcissism kommer från den grekiska legenden om den unge Narcissos, som var så underbart vacker att vem som än såg honom greps av en passionerad åtrå. Han avvisade varje tecken på kärlek. Så även den från nymfen Echo, vilket fick kärlekens gudinna att straffa ynglingen till att bli förälskad i den skepnad han såg i vattnet till en silverklar källa. Ovetande om att det var sin egen spegelbild han såg blev Narcissos kvar vid källan, plågad av en evig längtan till sig själv.

Destruktiv självkärlek

Människor med en narcissistisk personlighet kännetecknas av ett överdrivet självhävdelsebehov, bristande självkännedom och överskattad självbild. De har svårt att bli avvisade och uppfattar ofta kritik som orättfärdig.

Precis som i myten om Narcissos kan en överdriven kärlek till sig själv vara destruktiv och resultera i mentala problem.

Personligheten uppstår i barndomen, men forskarna är inte överens om orsaken.

Det finns två dominerande teorier. Den ena säger att narcissism orsakas av brist på värme och tillgivenhet från föräldrarna, medan den andra säger att det uppkommer när föräldrarna ”övervärderar” sina barn och får dem att tro att de är mer speciella än andra barn.

Tillgivna föräldrar

För att ta reda på mer involverade Eddie Brummelman och hans kollegor 565 barn i åldrarna sju till elva år, den ålder där forskarna tror att den narcissistiska personligheten utvecklas.

Vid fyra tillfällen under 1,5 år uppskattade forskarna graden av narcissism och självkänsla hos barnen med hjälp av väletablerade frågeformulär. Barnen fick också uppskatta hur tillgivna föräldrarna var, exempelvis genom att ta ställning till påståenden som ”Min mamma/pappa låter mig veta att de älskar mig”.

Föräldrarna fick också svara på ett antal påståenden, exempelvis ”Mitt barn är mer speciellt än andra barn.”

Bättre självkänsla

Studien, vars resultat publiceras i Pnas, visar att barn till föräldrar som uppgav att de övervärderar sina barn vid ett provtillfälle, uppvisade narcissistiska personlighetsdrag vid nästa tillfälle, ett halvår senare.

Barnens självkänsla, däremot, förbättrades inte av ”övervärderande” föräldrar, men väl av föräldrars tillgivenhet. De barn som uppfattade sig själva som älskade hade bättre självkänsla, jämfört med barn som inte kände sig lika älskade.

– Vi såg ett tydligt samband mellan övervärderande föräldrar och narcissistiska personlighetsdrag hos deras barn. Vi kontrollerade för dessa personlighetsdrag hos föräldrarna, så vi tror inte att orsaken är genetisk utan har att göra med social inlärning, säger Eddie Brummelman.

Piedestalbarn

Han tror att mycket handlar om missriktad välvilja. Föräldrarna övervärderar barnen i hopp om att deras självkänsla ska få sig en skjuts, men i själva verket är det helt andra, mindre attraktiva, personlighetsdrag som odlas.

– Alla föräldrar vill sina barns bästa, men att sätta dem på en piedestal är ingen bra idé.

I stället bör föräldrarna visa barnen tillgivenhet och värme.

– Men det är hur barnen uppfattar föräldrarna som korrelerar till graden av självkänsla, inte hur föräldrarna tycker att de är. Det är barnens verklighet som gäller.

Fakta: Självbespeglande egoism

Vetenskapen skiljer på en narcissistisk personlighet och en narcissistisk personlighetsstörning, där den senare är betydligt mer framträdande och vållar större lidande.

Ett exempel på narcissistiskt förhållningssätt är när ett dåligt studieresultat inte resulterar i ökade ansträngningar utan i kritik mot lärare, läroböcker och skola, som utsätts för förakt.

En narcissistisk person är ytterst kritikkänslig, vilket gör att en vän som uttrycker kritik plötsligt betraktas som en fiende.

Termen narcissism används också mer allmänt om en självbespeglande livsstil med egoism och förakt för andra, hänsynslöshet och ytlighet.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.