Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Forskaren Mikael Malmaeus har räknat på Sverige koldioxidbudget och menar att corona-återhämtningen måste vara grön för att vi ska ha en chans att nå klimatmålen. Foto: Viola Gad, Nicklas Larsson

Forskare: “Sveriges corona-återhämtning måste vara grön”

Uppdaterad
Publicerad

Den ekonomiska återhämtningen efter covid-19 måste inkludera stora investeringar i hållbar teknik, enligt en ny rapport från svenska forskare. Annars riskerar Sverige att missa klimatmålen för Parisavtalet .

—Om vi väntar hinner utsläppen skena iväg så att vi förbrukar vår koldioxidbudget innan vi hinner ställa om samhället, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och författare till rapporten.  

Forskarna har jämfört ett antal av de investeringar som vi i Sverige enligt bland annat klimatlagen måste genomföra för att nå nollutsläpp 2045 med hur mycket koldioxidutsläpp stora infrastrukturinvesteringar i genomsnitt orsakar.

—Jag tycker att rapporten ger en intressant sammanställning av investeringars klimateffekt som är värdefull när man överväger klimatpolitikens utformning, säger Katarina Elofsson, miljöekonom på SLU.

Men rapporten tar liten hänsyn till samhällskostnader och styrmedel. Om allt är likadant som idag är det bäst att satsa på grön omställning – men samhället och tekniken utvecklas och stora investeringar i outvecklade tekniker kan leda till högre kostnader och ineffektiv teknik som behöver bytas ut i förtid, enligt Robert Hart, professor i miljöekonomi på SLU.

Dessutom kan storleken på Sveriges koldioxidbudget diskuterad

Investeringar kostar koldioxid

Om återhämtningen efter covid-19 görs i en tvåstegsraket, först ekonomin och sedan hållbarhet, hinner inte de nödvändiga investeringarna genomföras innan den svenska utsläppsbudgeten tar slut, enligt rapporten.

Anledningen är att investeringarna som behövs för att samhället ska bli fossilfritt, själva “kostar” i koldioxidutsläpp och därmed kommer ta en stor del av Sveriges resterande koldioxidbudget i anspråk. 

—Investeringarna kostar klimatutsläpp, det är material som ska fram, betong och stål som ska fram och allt det här måste vi göra med dagens teknik, säger Mikael Malmaeus.

”Vi måste öka takten”

Trots kraftigt minskad ekonomisk aktivitet och minskat resande i spåren på corona beräknas de globala utsläppen av växthusgaser bara minska med 4–7 procent i år. Det är betydligt lägre än den minskningstakt på 8–15 procent per år som krävs för att vi ska klara Parisavtalets klimatmål på max 1,5–2 graders temperaturhöjning. 

—Vi behöver byta ut vår fossila bilflotta, det rullar fyra miljoner personbilar på vägarna och de behöver bytas ut till elbilar, säger Mikael Malmaeus.

Fler hållbara investeringar som Sverige skulle kunna göra är enligt rapporten att bygga ut järnvägssystemet, investera stort i förnybar energi och energirenovera miljonprogramsområdena så att de blir mer energieffektiva. 

—Det görs redan mindre investeringar inom alla sektorer, men vi behöver öka takten. Det pratas mycket om att vi ska hitta framtidens teknik som ska lösa våra problem, men vi behöver lösa problemen nu, säger Mikael Malmaeus.

Länk till rapporten finns här.

Så räknar man på koldioxidbudget: 

Det finns många olika sätt att beräkna koldioxidbudget. Sveriges koldioxidbudget från och med 2020 är enligt rapporten knappt 670 miljoner ton CO2. Den siffran fick forskarna fram genom att ta den globala koldioxidbudgeten för att nå 2-gradersmålet, som av IPCC har uppskattats till 500 Gt CO2, gånger Sveriges andel av den globala befolkningen, 10 miljoner/7,5 miljarder, dvs. 0,13 procent.

Denna metod att fördela koldioxidbudgeten tar inte hänsyn till Parisavtalets principer om rättvisa och att industriländerna bör ta ledningen i kampen mot klimatförändringen då de historiskt stått för den största delen av utsläppen.

Forskarna Kevin Andersson och Isak Stoddard från Uppsala Universitet menar i en nyligen publicerad artikel att en koldioxidbudget för Sverige faktiskt ligger mellan 280-370 miljoner ton koldioxid från januari 2020 och framåt om man räknar med Parisavtalets principer av rättvisa. Man ser också att Sverige ligger långt efter att klara en sådan budget.

Så mycket utsläpp kostar stora investeringar:  

Enligt de beräkningar studien utgått ifrån kan koldioxidutsläppen i samband med byggande av bostadshus uppskattas till 15–30 ton/MSEK, och 25–50 ton/MSEK för övriga byggnader och anläggningar (inklusive vägar och järnvägar).

Varje investerad miljon orsakar alltså i genomsnitt 30 (15–50) ton koldioxid.

I genomsnitt är investeringar nästan dubbelt så koldioxidintensiva som annan produktion och konsumtion. Det innebär vidare att övrig konsumtion och produktion har en genomsnittlig koldioxidintensitet på 5,7 och 16,5 ton per miljon SEK beroende på om man använder ett nationellt perspektiv eller ett konsumtionsperspektiv.

Utöver dessa genomsnittliga nivåer finns ibland specifika beräkningar för enskilda investeringsprojekt.

Källa: ”Hållbara investeringar – hur mycket gröna investeringar har vi råd med?”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer