Harlekinnyckelpigans (Harmonia axyridis) utseende varierar i olika färg och mönster. Benen är ljusbruna. Foto: Scanpix

Fruktad nyckelpiga till Sverige

Publicerad

Den fruktade harlekinnyckelpigan sprids i Sverige och kan hota det ekologiska systemet.

Den konkurrerar ut sina svenska släktingar och kan bli ett hot mot den biologiska mångfalden.

– Jag betraktar den i klass med mördarsnigeln, säger biolog Lars-Åke Janzon.

Första fyndet av harlekinnyckelpigan i Sverige gjordes i Malmö 2007. Den har nu etablerat sig i Skåne och på södra Öland. Enstaka fynd har också gjorts i Halland och på Gotland.

– När den väl får fäste är det svårt att bli av med den och arten har ett väldigt aggressivt beteende, säger Lars-Åke Janzon.

Används som bekämpningsmedel

Harlekinnyckelpigan kommer ursprungligen från östra Asien. Den används som biologiskt bekämpningsmedel mot bladlöss, som den äter i stora mängder, och har därför spritts till andra världsdelar.

Många djur drabbas om tillgången på bladlöss minskar.

– Flera insektsgrupper äter bladlöss och kan bli lidande och även många fågelarter är beroende av bladlöss, säger Lars-Åke Janzon.

Han tror att det är omöjligt att hindra en spridning.

– Men man ska redan nu ta död på varenda invid man ser. Den känns igen framför allt genom att den är större än den svenska nyckelpigan, säger Janzon.

Harlekinnyckelpigan har under 2000-talet spritt sig i Europa och finns i både Danmark och Norge.

Fakta: Harlekinnyckelpigan

Visa
  • Harlekinnyckelpigan känns enklast igen genom storleken, den är cirka åtta millimeter.
  • På halsskölden finns en karaktäristiskt M- eller W-teckning (beroende på vilket håll man ser den ifrån).
  • Vanligen har den noll till 19 svarta prickar på orange eller röd botten, eller två till fyra orangea eller röda fläckar på svart botten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer