Svenska forskare har kartlagt generna hos en speciell art av honungsbin. Här kan arbetsbina befrukta sina egna ägg– ett bisamhälle där drönarna blir en bisak. Foto: Mike Allsopp

Här är hanarna en bisak

Publicerad

Kapbin är fruktade snyltgäster som tar över andra bisamhällen och förökar sig genom självbefruktning. Nu har svenska forskare identifierat vilka gener som ligger bakom den unika förmågan.

Honorna hos en viss typ av honungsbin som lever i Sydafrika kan befrukta sina egna ägg. Det är en speciell form av asexuell reproduktion som bara förekommer hos den specifika honungsbiarten, kapbin.

Varför honorna har utvecklat förmågan till självbefruktning är en gåta. Nu har svenska forskare kartlagt hela arvsmassan för dessa bin för att kunna hitta bakgrunden till kapbinas unika egenskaper.

Det visade sig att i kapbinas genetiska kod fanns flera unika gener som inte finns hos andra honungsbin. Enligt forskarna är det dessa gener som ligger bakom kapbinas speciella förmåga till asexuell reproduktion. 

– Vi var överraskade att se att det var många gener som kopplade till deras unika förmåga. Förut trodde man att det bara var en gen men det visade sig att det var flera olika, säger Matthew Webster, forskare vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Kapbin är inte som andra bin

I ett vanligt bisamhälle är det bidrottningen som står för äggproduktionen. Så länge hon finns i närheten utsöndrar hon vissa dofthormoner som gör de andra honorna, arbetsbina, sterila.

Om bidrottningen dör eller försvinner från bisamhället kan arbetsbina istället börja lägga ägg. Däremot kan de bara ge upphov till hanbin, drönare. Det som gör kapbin unika är att arbetsbin kan lägga ägg som ger upphov till nya arbetsbin. Dessa ärver även förmågan till självbefruktning.  

– Vi vet inte riktigt varför dessa bin har utvecklat den här egenskapen. Det kan finnas en fördel som möjligtvis är kopplat till deras miljö men vi vet inte vad det är, säger Matthew Webster.

Äter upp honung hos sina grannar

Arbetsbin i kapbi-samhällen använder däremot inte alltid sin förmåga till asexuell reproduktion, vilket förklarar varför det ändå finns drönare kvar hos dessa biarter. Däremot finns det ett tillfälle då självbefruktningen utnyttjas.  Arbetsbin i kapbi-samhällen är nämligen kända för sin parasiterande livsstil. De tar sig in i andra bisamhällen där de lever av den honung som finns och sedan lägger sina ägg som de själva befruktar. Allt eftersom tar kapbina över det nya bisamhället.

– Det har hänt några gånger att biodlare har försökt flytta kapbin till andra delar av Sydafrika och då blev det en katastrof. Kapbin äter upp honungen hos andra bisamhällen och förstör dem helt. Så länge de finns i områden med andra kapbin är det inga problem, säger Matthew Webster.  

Även om studien inte helt kan förklara varför kapbin har utvecklat den unika förmågan till självbefruktning så är forskarna nu i alla fall en bit på vägen genom att den genetiska förklaringen är kartlagd. Kapbin är heller inte den enda art i naturen som kan fortplanta sig asexuellt och resultaten ger därför även en inblick i varför självbefruktning förekommer hos vissa arter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.