En del har inga problem alls med att hänga från en skyskrapa i jobbet medan andra aldrig ens skulle tänka tanken och allra helst håller sig nere på marken.

Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med kollegor från Brasilien i en ny studie funnit att en specifik grupp celler i hippocampus kan spela en nyckelroll i hur modiga vi är. Alltså spelar de en roll för vårt riskbeteende och ångest.

Forskarna ville se om de kunde göra möss modigare. Eftersom möss är rädda för katter, placerade forskarna katthår i mössens burar och testade sedan att stimulera deras hjärnceller på olika sätt.

Mössen blev modigare

Mössen ville först inte gå i närheten av katthåren, men när forskarna ökade aktiviteten i den specifika gruppen hjärnceller, blev mössen så modiga att de till och med vågade kliva rakt över katthåren.

När forskarna istället dämpade aktiviteten i de här hjärncellerna blev mössen istället ännu räddare för katthåren.

Man vet ännu inte om det här fungerar likadant hos oss människor och det vore för tidigt att testa det. Däremot tänker forskarna nu gå vidare och undersöka mer närbesläktade djur, som grisar.

Om det skulle visa sig att det här fungerar på samma sätt även hos människor, kan det finnas medicinska tillämpningar. Till exempel skulle man kunna hjälpa personer som lider av olika former av ångest.

Att hitta ett sätt som kan förändra riskbeteende är viktigt för att kunna behandla ångest eftersom minskat riskbeteende är vanligt hos personer med hög ångestnivå. Antidepressiva läkemedel verkar i hela hjärnan och inte bara i de områden där de behövs och kan därför ge biverkningar, som apati.

Kan hjälpa personer med ångest

Möjligheten att kontrollera ångest genom att påverka en avgränsad hjärnregion och en specifik grupp av nervceller ger förutsättningar för genombrott i behandlingen av ångest och associerade störningar som depression.

Henrik Jörntell, neuroforskare vid Lunds universitet tycker att studien är väl genomförd och håller hög kvalitet.

– Den innehåller många inslag som är unika, och därför bidrar den med viktig ny kunskap, säger han.

Men han menar samtidigt att vi inte kan dra för stora slutsatser av studien.

–  Funktioner som mod och risktagande är med största säkerhet inget som finns lokaliserat vid någon enskild punkt utan är ett resultat av ett samspel mellan olika system i hjärnan, säger han.

Studien publicerades i Nature Communications.