Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Fabel, landets första arkeologihund, i arbete Foto: Arne Ohlin, SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hundar hjälper arkeologer

Nu kan arkeologiska utgrävningar få hjälp av hundar. Fabel är Sveriges första arkeologihund.
– Det har aldrig gjorts förut, så det är ju jättespännande att se att det fungerar, säger arkeologen Helena Victor.

Det finns teknik för att hitta fornlämningar under marken utan att gräva. En markradar kan se husgrunder och med metalldetektor kan man spåra upp gömda föremål. Men när det handlar om att leta efter mänskliga kvarlevor har arkeologerna hittills inte haft någon annan utväg än att använda spaden. Det är här den tvåårige schäfern Fabel kommer in i bilden. Hans ägare, Sophie Vallulv, är arkeolog och har arbetat med utgrävningarna i Sandby borg.

 – Jag tänkte kombinera mina två intressen, arkeologi och hundar, Sophie Vallulv.

Med hjälp av hundinstruktörerna Kim Salomonson och Robert Fagerberg har hon tränat och testat Fabels förmåga att nosa upp gamla skelettdelar. Han kan numera skilja på kvarlevor från djur och människa och hittar saker som ligger en och en halv meter under markytan.

Första arkeologihunden

 I slutet av juli gjorde Fabel sitt slutprov för att få ett certifikat som arkeologihund. Hans uppgift var att söka reda på skelettdelar inne i Sandby borg på Ölands sydöstra kust. Forskarna har hittat mänskliga kvarlevor i borgen och mätt in dessa med gps men har ännu inte tagit upp dem. Det visade sig att Fabel klarade provet galant. Efter en stunds letande fann Fabel snabbt skelettdelar; bitar av underarmar och skulderblad. När Fabel sedan fortsatte att nosa sig igenom den 20 gånger 20 meter stora sökrutan markerade han dessutom på flera andra platser där arkeologerna fortfarande inte har grävt. Fabel är den första hunden som används inom arkeologi och det verkar som om han kan få fler jobb i framtiden.

– Jag känner i alla fall inte till någon annan hund som är vetenskapligt testad för arkeologiska utrgrävningar, säger instruktören Kim Salomonsson, som övervakade Fabels slutprov.

Nytt verktyg

 Förmodligen kommer Fabel bara att bli bättre med tiden. Inte minst när det gäller att söka över större ytor. Som till exempel det område forskarna upptäckt i Sandby borg. Efter flera år av utgrävningar i den gamla fornborgen har de hittat skelettdelar från ett drygt tiotal människor, men de misstänker att det kan ligga hundratals offer under marken.

 – Det bekräftar ju det vi tror, att det ligger kroppar överallt. Nu mäter vi in de här punkterna, och vi hoppas att vi så småningom kan söka av hela borgen så att vi kan få ett hum om hur många det är, säger Helena Victor, projektledare på Museiarkeologi sydost.

Kanske kommer Fabel få fler kollegor i framtiden. Även arkeologer vid Norrbottens museum har planer på att använda hundar i arbetet. Forskarna har börjat träna en hund att leta efter rester av brända djurben. Anledningen är att de vill hitta boplatser från slutet av istiden och från den tiden finns det inga mänskliga kvarlevor. Däremot kan man hitta rester från måltider. Arkeologerna i Norrbotten har sett goda resultat från sökningar inomhus, och vill nu gå vidare med att använda hundar att söka efter forntida djurben ute i naturen.

Att hundar kommer bli effektiva redskap för forskningen i framtiden är något Helena Victor tror starkt på.  

– För arkeologin så blir det ju ett helt nytt sätt att i förväg kunna säga hur många kroppar man kan hitta och om man ska gräva ett gravfält. Man kanske till och med ska undvika ett område om man vill att kvarlevor ska ligga kvar, säger Helena Victor.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer