Korallreven borta i slutet av seklet

Uppdaterad
Publicerad

– Det finns barn som redan fötts, som kommer att leva i en värld där koraller inte finns längre, säger Peter Sale, författaren till boken Vår Döende Planet som gavs ut igår.

De viktiga korallreven, hem för enorma mängder djur och växter, är på väg att bli det första ekosystemet som mänsklig aktivitet kommer att eliminera helt från jorden. Den samlade forskningen som presenteras i boken är rena rama dödsdomen.

Redan om 30 eller 40 år kan människans aktiviteter vara orsak till att koraller som ekosystem inte kommer att finnas längre. Enligt Peter Sale, som är en ledande forskare på området, kommer det att ske före slutet av det här århundradet.

Många olika aktiviteter påverkar

Föroreningar, försurning och klimatförändringar är några av bovarna, och inte minst överfisket har skadat reven mycket. De små organismerna som fysiskt bygger upp reven minskar i antal i våra vatten.

Korallrev är viktiga i och med den enorma mångfalden av djur och växter som lever i deras ekosystem. De innehåller en fjärdedel av alla marina arter, trots att de endast omfattar 0,1 procent av världens hav. Mätt per hektar har de till och med en mer varierad mångfald än världens regnskogar.

Många olika roller

Korallreven fungerar som stormpirer och barnkammare för marina arter, som närfiskeområden, som turist- och rekreationsområden – alla med tydligt ekonomiska värden. Ur reven har man dessutom kunnat utvinna substanser som kan användas till läkemedel. Ny medicin mot leukemi och en ny förstärkning av solskyddsmedel är bara två exempel av många.

Försurning och uppvärmning hänger ihop ? den ökande mängden koldioxid i atmosfären går också ner i havsvattnet och ökar halten kolsyra. Surare vatten gör det svårare för reven att ta upp mineral för uppbyggnad.

Klimatförändringarna ett stort hot

Idag har vi en koldioxidhalt på cirka 390 ppm i vår atmosfär, men få experter tror att den kommer att ligga under 500 ppm allt för länge.

– Om vi kan hålla våra koldioxidhalter under 450 ppm skulle vi kunna rädda något som liknar korallrev, säger professor Peter Sale.

Klimatförändringarna ökar havsytans temperatur. Hittills har havsytans temperatur ökat med 0,67 grader bara under det senaste århundradet.

Det sätter press på korallerna och leder till korallblekning, där algerna och deras fotosyntes, vars energitillskott de rev-byggande varelserna är beroende av, försvinner. Bara några veckor utan algernas energi och korallerna dör.

Men det är inte första gången

Korallrev har utsatts för dödshot även under tidigare epoker. Och om man tittar på tidigare perioder med massutdöende så har man sett att korallerna själva – de små organismer som till stor del är ansvariga för att bilda reven – kan ha tur nog att överleva en så stor förstörelse som vi ser idag.

– Även om koraller är gamla djur och har funnits i hundratals miljoner år så har det också funnits perioder då det inte fanns några rev, förklarar Mark Spalding, från universitetet i Cambridge.

– När klimatförhållandena är de rätta bygger de dessa fantastiska strukturer, men när förhållandena inte är bra kan de vänta i kulisserna tills de rätta förhållandena återkommer.

Tidsramarna är osäkra

Även om inte alla forskare är överens om de exakta tidsramarna som fastställs i boken så är krisen för korallreven tydlig, enligt andra forskare på området.

– När man pratar om förstörelsen av ett helt ekosystem på bara en generation, kan det finnas små skillnader i detaljerna – det är en dramatisk bild och ett dramatisk uttalande, säger Alex Rogers, professor i naturvårdsbiologi vid Oxford University.

– Men det övergripande budskapet håller vi med om. Folk tar inte till sig de enorma förändringarna vi ser, eller med vilken enorm hastighet som dessa förändringar sker.

Vi utrotar korallerna – kanske är vi sista generationerna som ser dem. Korallerna själva kan kanske komma tillbaka, men då är förmodligen inte vi med längre.

Anders Nord

SVT Vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.