Hur dum får man bli? Den frågan ställer en amerikansk genetiker till hela mänskligheten. Foto: Scanpix

”Människan blir bara dummare och dummare”

Publicerad

Håller vi människor på att tappa förståndet? Ja, fast väldigt långsamt, menar genetikern Gerald Crabtree från Stanforduniversitetet i USA.

Det hela har med evolutionen att göra. Evolutionen gjorde oss smarta – så smarta att vi till slut inte behövde vara smarta längre.

Det är summan av kardemumman i Gerald Crabtrees teori. Han menar att när våra förfäder levde som samlare och jägare så var det de smartaste som lyckades få mat nog för att överleva och fortplanta sig i en hård och ogästvänlig värld. Intelligensgener utvecklades därför under årtusenden och vi blev bara smartare och smartare.

Men sen hände något, menar Gerald Crabtree.

”Vår smartaste tid ligger bakom oss”

Vi människor hade blivit så smarta att vi kom på lösningar som gjorde våra liv enklare att leva. Vi lärde oss att bruka jorden och så småningom att bo i byar och städer, och livet blev (förhållandevis) lättare. Därför fanns det, enligt Gerald Crabtree, ett mindre ”evolutionärt tryck” på oss att hålla vår intelligens på samma höga nivå och vårt långsamma men oundvikliga förfall började.

– Vår intelligens är förvånansvärt skör, och människoartens intellektuella topp kan ha nåtts redan för 2 000 – 6 000 år sedan, skriver Gerald Crabtree i en av de två artiklar där han presenterar sin hypotes.

– Jag slår vad om att om en genomsnittlig medborgare från Aten 1 000 år före Kristus skulle dyka upp häribland oss, så skulle han eller hon vara bland de smartaste av oss – med ett gott minne och med många idéer.

Räknar ut hur många ”smart”-gener vi har

Crabtree baserar sin teori på ett antal matematiska beräkningar. Han gör först en matematisk uppskattning att människan behöver mellan 2 000 och 5 000 gener för att vara så smarta som vi är idag – en uträkning som bygger på bland annat hur många trasiga gener som krävs för att råka ut för vissa mentala sjukdomar.

Sedan räknar han ut att på 3 000 år så kommer vi att ha tappat minst två av dessa gener, baserat på hur ofta människans gener råkar ut för skadliga mutationer – förändringar som gör att generna inte längre fungerar som de ska.

Crabtrees huvudargument är alltså att med tanke på att vi har så många intelligensgener som riskerar att råka ut för skadliga mutationer, och med tanke på att det inte längre finns ett lika stort ”evolutionärt tryck” att behålla dessa gener, så kommer vi också att långsamt tappa dem, en efter en.

Kontroversiell teori

Men den här teorin är det långt ifrån alla som håller med om. Evolutionen väljer nämligen inte bara ut gener som gör oss smartare, utan alla saker som får en individ att öka sina chanser till reproduktion styr utvecklingen. Därför är det en förenkling att fokusera så ensidigt på utvecklingen av intelligensen, något som kan leda till felaktiga slutsatser, menar flera kritiker.

En av dem är Mattias Jakobsson, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han tycker att det finns luckor i resonemanget.

– Crabtree gör ett stort antagande att övergången från jägarsamhälle till bondesamhälle skulle ha sänkt det evolutionära trycket, men det är inget som vi vet stämmer. Många skulle nog hävda tvärtom, att bondesamhället kräver ännu mer intelligens, eller åtminstone lika mycket.

”Vi är väl skyddade”

Mattias Jakobsson menar också att vi människor är väl rustade mot skadliga förändringar av våra gener.

– Nuförtiden finns det väldigt många människor världen. Och med en så stor population så är vi totalt sett väl skyddade mot att skadliga mutationer ska fastna hos alla av oss. Dessutom är en annan brist i Crabtrees resonemang att lika väl som skadliga mutationer kan uppstå så kan de också försvinna igen, säger han.

– Men jag tycker ändå att det är bra att nya teorier kommer upp till ytan, för det finns mycket kvar att lära inom människans genetik.

Gerald Crabtree lägger nu fram sin kontroversiella teori i två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Trends in Genetics.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer