Per Oleskog Tryggvasson har studerat mediernas rapportering av opinionsmätningar och felmarginal. Foto: TT/Hanna Franzén/Privat

Opinionsmätningar kan vara slumpmässigt brus: “Varannan gång rapporterar medierna fel”

Publicerad

Inför val är det svårt att undvika opinionsmätningarna som görs. Men en ny studie visar att medierna ofta rapporterar fel genom att inte ta hänsyn till felmarginalen.
– Då gör man en journalistik som inte har täckning i materialet, säger Per Oleskog Tryggvasson, doktorand i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet.

Per Oleskog Tryggvasson har tillsammans med Jesper Strömbäck utfört en studie som undersöker hur medier rapporterar kring opinionsmätningar. Ett misstag han menar att medierna gör är att rapportera kring väldigt små förändringar utan att nämna för läsaren att förändringen är inom felmarginalen. 

– Man ger sken av en förändring som då kanske inte finns där, säger Per Oleskog Tryggvasson. 

Felmarginalen 

När något är inom felmarginalen är det så pass små skillnader att det inte går att avgöra om de uppstod av en slump eller inte. Trots detta rapporterar ofta medier om förändringar i ett partis opinionssiffror även om dessa förändringar är inom felmarginalen. Det värsta misstaget som Per Oleskog Tryggvasson tycker medierna gör, är när de dessutom drar slutsatser utifrån detta. 

– Det är det jag tycker är mest klandervärt, det kan lika gärna vara att man förklarar slumpmässigt brus, säger Per Oleskog Tryggvasson. 

Studien går igenom 121 svenska nyhetsartiklar som skrevs under de två senaste valen. I 44 procent av fallen där nyhetsskribenterna jämfört opinionsmätningar har de gjort det felaktigt utifrån felmarginalen. Oftast har de rapporterat om en förändring som är inom felmarginalen men utan att berätta detta.  

Per Oleskog Tryggvasson har endast kollat på de två senaste valåren och har alltså inga exempel från i år.

Men ett exempel SVT Vetenskap sett i år, var när Miljöpartiet sjönk med 0,5 procentenheter och därmed hamnade under spärren på fyra procent. Då skrev många tidningar om hur Miljöpartiet hamnat under spärren. Men eftersom förändringen var inom felmarginalen går det alltså inte att säga att något faktiskt har hänt sen den förra opinionsmätningen. 

Bristande källkritik 

Per Oleskog Tryggvasson menar att denna rapportering gör att man frångår en viss journalistisk källkritik. När ett parti ökar eller minskar inom felmarginalen finns det ingen poäng i att försöka förklara varför, eftersom ökningen helt enkelt inte kan säkerställas.  

– Då ger man en falsk känsla av att det är något som pågår i opinionen. Då blir det en positiv eller negativ rapportering om partierna som kanske inte har någon bäring i verkligheten, säger Per Oleskog Tryggvasson. 

Se mer om statistik och matematiska metoder som med förbluffande träffsäkerhet kan spå in i framtiden i Vetenskapens värld på SVT Play.

Varför felmarginal?

Visa

När man gör en undersökning gör man ett urval. Man väljer en grupp människor som ska representera en större grupp.

Säg att man frågar 1000 människor om de är för eller emot chokladglass och du får svaret att 650 människor är för chokladglass. Du kan dra slutsatsen att 65 procent av den svenska befolkningen är för chokladglass men du kan rent teoretiskt haft oturen att hitta de enda 650 personerna i Sverige som är för chokladglass.

Felmarginalen är till för att motverka detta. Genom en matematisk formel listar man ut hur mycket ens resultat kan variera jämfört med om man hade gjort undersökningen på hela befolkningen. För att komma fram till detta använder man ofta ett så kallat ”konfidensintervall” på 95 procent. Det betyder att resultatet ska hamna inom felmarginalen 19 av 20 gånger som man utför studien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer