Cirka 500 holkar ingår i projektet och inventeras under våren av Frauke Ecke och Åke Nordström. Foto: Susanna Bergström, SLU

Pärlugglor kan förvarna om harpestutbrott

Uppdaterad
Publicerad

Sorkar som blir sjuka i harpest är extra lovligt byte för pärlugglor. Nu pågår ett forskningsprojekt där inventering av pärlugglors holkar ska förvarna om nästa stora utbrott av harpest. Metoden skulle i framtiden kunna användas för att förutsäga även andra sjukdomsutbrott.

Sjukdomar som överförs från djur till människor kallas för zoonoser. Flera av världens mest smittsamma utbrott är zoonoser och infektionerna kan sprida sig snabbt mellan länder. Därför är det enligt Folkhälsomyndigheten viktigt med beredskap.

Nu pågår ett projekt på Sveriges lantbruksuniversitet där forskare tar fram en ny metod för att förvarna om nästa utbrott av den vanliga zoonossjukdomen harpest och det ska ske genom att inventera pärluggleholkar.

Pärlugglan jagar smittade djur

Pärlugglan finns i större delen av Sverige och dess primära föda är sorkar. Just sorkar blir ofta sjuka i harpest, som de sedan smittar vidare till människor.

En tidigare pilotstudie har visat att pärlugglan riktar in sig på smittade sorkar.

– Ugglorna jagar bytesdjur och föredrar sådana som är lätta att få tag på. I fallet med harpest så vet vi att sorkarna påverkas ganska kraftigt, då blir de lätta byten för ugglorna, säger Frauke Ecke, ekolog på Sveriges lantbruksuniversitet, som leder forskningsprojektet.

Genom att inventera pärlugglans holkar kan man se hur många sorkar som blivit smittade av harpesten. Pärlugglornas bytesdjur plockas ut och ersätts under inventeringen med annan föda. Sedan analyseras bytesdjuren för att se om sjukdomsutbrott av harpest ökat. Ungefär 500 holkar ingår i projektet.

Varningssystem för kommande smittor

Pärlugglor bygger upp ett bytesförråd tidigt under våren. Redan i maj går det att se vilka sjukdomar som finns bland bytesdjuren i holkarna, alltså innan människor vanligtvis blir sjuka i harpest. Det brukar nämligen ske på hösten.

– I och med att vi har det här tidsglappet så kan vi använda bytesdjuren i holkarna för att förvarna allmänheten och läkare i fall det är en risk för sjukdomsutbrott, säger Frauke Ecke.

Det pågående projektet fokuserar på harpesten men i framtiden skulle det kunna röra sig om att kartlägga fler sjukdomar på det här sättet.

– Vi vet sen tidigare studier att de här sorkarna som vi jobbar med bär på olika virus, som till exempel ljunganvirus, sorkfebervirus och TBE-virus som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Så det är många olika smittämnen som är möjliga att studera här, säger Frauke Ecke.

Forskarlaget hoppas därför att metoden i framtiden ska kunna användas för att förebygga epidemier. Men metoden är ännu ny.

– Alla nya verktyg för att varna om utbrott är välkomna, säger Ali Mirazimi virusforskare på Statens Veterinärmedicinska anstalt och Karolinska institutet.

Harpest är en infektionssjukdom bland vilda gnagare som kan överföras till människor och andra djur.

Sjukdomen är vanligast i norra Sverige och finns i två former. En mindre förekommande variant där människan sannolikt smittats genom inandning av gnagarurin, då utvecklas en allvarlig lunginflammation och feber.

Den vanligare varianten smittar genom myggbett eller direktkontakt med sjuka djur. Den smittade får en infektion i huden och lymfkörtlar samt feber. Båda varianterna behandlas med antibiotika och sjukdomen är anmälningspliktig.

Källa: Nationalencyklopedin

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer