Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist, berättar om de etiska riskerna med tekniken. Foto: SVT Aktuellt / Susan Walsh, AP, TT

Han fick inget Nobelpris men vinner patenten om gensaxen

Uppdaterad
Publicerad

Forskaren Feng Zhang utelämnades när upptäckten av gensaxen Crispr belönades med Nobelpriset i kemi. Fengs forskargrupp har haft stor betydelse för utvecklingen av Crispr och har hittills vunnit de segdragna patentstrider som uppstått.

– Hade det varit medicinpriset hade det kanske varit mer motiverat att även Zhang skulle få priset, säger vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt som skrivit en bok om gentekniken.

En sak är säker. Nobelpristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna var först.

2011 publicerade Emmanuelle Charpentier upptäckten om hur bakterier lär sig känna igen dna-segment från virus och sedan klipper sönder virusen när de attackerar igen. Ett år senare, i juni 2012, lyckades Charpentier och Doudna få gensaxen att fungera i ett provrör. Men bara sju månader därefter publicerade den kinesiske forskaren Feng Zhang egna bevis. Han visade då att gensaxen fungerar i celler med cellkärna, till exempel mänskliga celler.

Patentstrid uppbackad av universitet

Det blev också startpunkten för en infekterad patentstrid som pågått sedan dess. Feng verkar inom Broad institute som är uppbackat av de amerikanska prestigeuniversiteten Harvard och MIT. Broad var först med att få ett godkänt patent och Fengs bevis var även mer användbara för utveckling av medicinsk vård och för att skapa motståndskraftiga grödor. Det är också i tillämpningarna som de stora pengarna finns.

Broad Institute har vunnit de flesta patentstriderna mot de universitet och institut som Charpentier och Doudna samarbetar med. Så sent som den 10 september klargjorde patentdomstolen i USA, PTAB, i ett delbeslut att Broad har ”prioritet” när det gäller givna patent på tillämpningar av gensaxen i celler.

– Jag tror inte att någon av forskargrupperna, eller universiteten bakom dem, kommer att backa. Men tekniken kommer också fortsätta att utvecklas och det kommer att komma nya patent för olika användningsområden och aspekter, säger Torill Kornfeldt.

Själva upptäckten belönades – inte tillämpningarna

Kommersiellt ser det ut att gå Feng Zhangs väg, men den vetenskapliga äran gick han miste om.

Torill Kornfeldt tror att Nobelkommittén utelämnade Feng eftersom kemipriset ofta handlar om metoder och tekniker och att man valde att fokusera på själva upptäckten av gensaxen. Crispr var även en kandidat för medicinpriset.

– Hade det varit medicin, och mer fokus på tillämpningar av tekniken hade det kanske varit mer motiverat att även Zhang skulle få priset, säger Kornfeldt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.