Solen får ibland utbrott då mängder av partiklar slungas mot jorden. Men riktigt stora utbrott, så kallade superflares, inträffar sällan. Foto: NASAVisa alla (3)
Visa alla (3)

Rymdväder het fråga när FN förnyar rymdavtal

Nästa år fyller FN:s rymdavtal 50 år. Det innebär att avtalet behöver uppgraderas. Ett systematiskt arbete kring rymdväder kan komma att bli en viktig del av ett förnyat avtal.

Förvånansvärt mycket verkar fungera bra i rymden. Varken USA eller Ryssland har gått ut och sagt att månen är deras. Inga supermakter spränger atombomber i rymden, inte vad vi vet i alla fall. Många menar att vi har FN:s rymdavtal att tacka för att det råder fred i rymden.  

Nästa år går det nuvarande avtalet ut och behöver alltså uppgraderas. Ett nytt avtal kommer troligtvis ha fortsatt stort fokus på ett fredligt användande av rymden och kräva att organisationer som NASA och ESA vidtar åtgärder för att säkerställa att deras expeditioner inte sprider bakterier från jorden till andra planeter. 

Rymdvädret är prioriterat

Men det finns luckor i nuvarande avtal. Ett prioriterat område är det så kallade rymdvädret, som handlar om hur solens aktiviteter påverkar oss på jorden. Kraftiga solstormar kan i framtiden slå ut stora delar av det högteknologiska samhället. 

Den svenske forskaren Hermann Opgenoorth, professor vid det statliga institutet för rymdfysik, IRF, sitter med i två expertgrupper för rymdväder som har ledande roller i FN:s arbete med att undersöka hur vi ska organisera oss internationellt för att möta hotet från solen.  

– Det finns redan ett regelverk som fungerar ganska bra när det gäller utforskandet av rymden. Vi måste jobba på ett liknande sätt när det gäller rymdvädret. Vi har ett globalt problem, men alla länder vill göra något individuellt. Nu måste vi börja jobba tillsammans, säger Hermann Opgenoorth.

Hermann Opgenoorth, professor i rymdfysik. Foto: Petra Olsson

Flotta av satelliter

Han berättar att det i dag är konkurrens mellan länder om de bästa observationspunkterna för att studera solen med hjälp av satelliter. 

– Det är viktigt att vi slutar konkurrera om de här observationspunkterna och i stället bygger upp en flotta av satelliter som bevakar solen åt världen, säger Hermann Opgenoorth. 

Enligt honom satsas det just nu mycket pengar på att göra prognoser av rymdvädret genom olika rymdvädercentrum som växer fram i flera länder, när det i stället behövs en global service.

”För lite kunskap”

Ett nytt rymdavtal kan leda fram till en global tjänst med tillförlitlig kunskap. Men det kommer att ta tid. Om tio år hoppas han att vi kommer att ha en service som bygger på den samlade forskningen om solen.  

– Det här kommer inte att hända i morgon. Där SMHI var för femtio år sedan är vi i dag. Vi har fortfarande för lite kunskap om vad som styr processerna bakom rymdvädret, säger Hermann Opgenoorth.

Det har inträffat flera solutbrott som har fått olika stora konsekvenser på jorden. Fortfarande pratas det om 1859 års supersolstorm som ledde till stora störningar i telegrafsystem och strömförsörjningssystem. År 2003 drabbades Malmö av ett stort strömavbrott som berodde på ett solutbrott.

Satellitbild som visar ett av solutbrotten under hösten 2017. Foto: NASA

Tsunami av partiklar

Solen är som en boll av het plasma, magnetfält, laddade partiklar och glödande gaser. När den får ett utbrott, en koronamassutkastning, kastas det ut en slags tsunami av laddade partiklar som färdas genom rymden. 

Men det finns fortfarande för lite kunskap om vad som händer på vägen fram till oss. Dagens varningssystem låter oss veta vad som är på gång först en halvtimme innan solstormen når oss, enligt Hermann Opgenoorth. 

– I värsta fall kan det bli apokalyptiska scener med stöldvågor, sjukhus som blir av med strömförsörjningen och kärnkraftverk som drabbas av härdsmälta, säger Hermann Opgenoorth.

Bättre motståndskraft

Även om vi inte kan skydda oss mot utbrotten så kan vi skapa bättre motståndskraft med hjälp av varningssystem som kan förbereda oss på konsekvenserna och kanske mildra dem, menar han.

I juni nästa år träffas forskare och beslutsfattare i Wien för att fira det 50-åriga rymdavtalet. Då kommer de att diskutera rymdavtalets framtida roll. Rymdvädret kommer att vara del av den diskussionen.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer