Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vetenskapens världs programledare Victoria Dyring på Öland. Foto: SVT

Romarrikets arenor förebilder för öländska fornborgar

Uppdaterad
Publicerad

De öländska krigare som tog värvning som legosoldater hos kejsarna i romarriket på 400-talet kom inte bara hem med guld. De hade också med sig nya kunskaper. Forskare tror att de borgar som de byggde hemma på ön hade sina förlagor i de romerska amfiteatrarna.

De guldskatter som har hittats på Öland visar att krigarna från ön framför allt gjorde tjänst i den västromerska krigsmakten under 400-talet. Arkeologen Svante Fischer är expert på de mynt som legosoldaterna förde hem, och han kan spåra några av dem till trakten runt Nimes och Arles i franska Gallien, som var en del av romarriket på den tiden.

– Vi hittar mynt slagna för kejsare Majorianus i skatter runtomkring Sandby borg, vilket visar att ölänningarna har kommit i närheten av Arles på 460-talet, säger han.

Arles var en gång kejsarens huvudstad men i mitten av 400-talet hade det västromerska riket börjat falla samman inför trycket från germanerna.

Kris för riket ledde till ombyggnationer

Nedgången betydde bland annat att de stora jordägarna inte längre hade råd att hålla sig med gladiatorspel och stora festligheter på de arenor som hade byggts under imperiets storhetstid. I stället byggde de om sina amfiteatrar till fästningar.

Svante Fischer tar arenan i Arles som exempel:

– Det blir en enorm förändring. Man river läktarna och börjar bygga hus av materialet. Till sist är det här en liten stad med 200 olika fastigheter, helt avskärmad, säger han.

Amfiteatern i Arles såg ut ungefär som den skulle göra i över 1 000 år – ända fram till i början av 1800-talet.

Husen innanför murarna revs

När ölänningarna kom till Gallien var de flesta arenorna redan ombyggda till försvarsanläggningar. De såg aldrig arenan som den ser ut idag, när den har återskapats för att ge turister en bild av romarrikets storhetstid.

– De som har förvaltat det här historiska arvet, de har aldrig velat berätta historien om romarrikets fall, utan på 1820-talet när man bestämde sig för att renovera arenan, då rev man alla de här husen och alla befästningarna, säger Svante Fischer.

Svante Fischer tror att nordborna en gång i tiden, för över 1500 år sedan, blev inspirerade av vad de såg, och tog med sig byggnadstekniken hem till Öland. Där gjorde tillgången på kalksten det möjligt att bygga borgar på liknande sätt.

– Om man tittar på fastighetskartor över arenorna på 16-,  17-, och 1800-talen så är de ju slående lika de öländska fornborgarna, framför allt Ismanstorp, Eketorp och Sandby borg i struktur, säger han.

”Ett sätt att höja sin status”

Även Helena Victor, projektledare för utgrävningarna i Sandby borg, tror att de öländska borgarna – några av dem större än arenorna i Romarriket – kan ha sydeuropeiska förebilder.

– Det är väldigt troligt attman har haft amfiteatrarna i tankarna när man har byggt borgarna på Öland.  Man ville visa på sitt resande, man ville visa att ”vi har den här kunskapen” – och genom att bygga på det här sättet kunde man höja sin egen status, säger hon.

Vill du veta mer om hur skandinaver inspirerats av romarna? Se Vetenskapens värld - Massakern i romarrikets skugga måndagen den 23 november klockan 20.00 i SVT2 eller nu på SVT Play. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer