Renoveringsarbetet av taket på Skoklosters slott avslöjar stora brister i konstruktionen. Renoveringen har gett byggnadsforskarna nya kunskaper, både om 1600-talets byggnadsteknik och även om tiden när slottet byggdes. Foto: SVT

Skoklosters slott – dåtidens skrytbygge

Publicerad

På Skoklosters slott pågår nu ett jätteprojekt för att rädda 1600-talspalatsets tak, som hotade att rasa.
Renoveringen avslöjar att delar av konstruktionen var rena fuskbygget.

Omläggningen av det jättelika taket på Skokloster, mellan Uppsala och Enköping, är ett av de största trärenoveringsprojekten i Sverige.

När takpannorna hade lyfts av hade hantverkarna drygt två mil sparrar och bjälkar att gå igenom. På sina håll var taket så dåligt att det kunde ha störtat in när som helst.

Renoveringen har gett byggnadsforskarna helt nya kunskaper, både om 1600-talets byggnadsteknik och om tiden när slottet byggdes.

Det är inte bara 360 års väder och vind som har tagit ut sin rätt på slottstaket. Till experternas förvåning visade det sig också att konstruktionen till stora delar var rena fuskbygget.

­ – En del av takstolarna hängde i luften, utan att ta stöd någonstans, säger Mattias Hallgren, slottstimmerman.

Skokloster är ett skrytbygge från den svenska Stormaktstiden. Byggherren, greve Carl Gustaf Wrangel, var en av 1600-talets rikaste personer. Han hade gjort sig omåttligt förmögen på krigen nere i Europa, och slottet skulle visa att han hade mer pengar än kungen.

Bitvis taffligt

Men inte ens han verkar alltid ha varit stadd vid kassa. Breven till byggledningen avslöjar att det tidvis var ont om kontanta medel.

Det här är antagligen också förklaringen till det byggslarv som nu har uppdagats.

I kristider tvingades man ersätta importerade tyska timmermän med i stort sett vem som helst som man kunde locka hit.

– Hade det funnits pengar då hade de duktiga hantverkarna varit här hela tiden, och då hade man förstått hur man skulle göra. Det är en enorm skillnad på olika etapper, ibland är det högsta kvalitet, ibland är det riktigt taffligt, säger slottsarkitekten Dick Sandberg.

Tvångsarbetskraft

I brist på erfarna timmermän fick man kalla in omotiverade bönder och soldater till bygget.

– Många av dem som utförde arbetet blev mer eller mindre tvingade att jobba. När man sökte efter frivillig arbetskraft i kyrkorna var det ingen som kom, säger Mattias Hallgren.

Breven mellan Wrangel och byggmästaren på Skokloster berättar om strejker och rymningar. Bland annat lade soldaterna ned arbetet när de upptäckte att de tjänade mindre än de kvinnliga kalkrörerskor som kommit ned från Dalarna.

De som bygger på slottet idag jobbar under ett plasttak och har säkerhetsselar och skyddsnät för att förhindra olyckor. På 1600-talet handlade det om att klänga omkring på taket utomhus, i ur och skur, i 14 timmars arbetsdagar.

En del av betalningen utgick i form av öl och sprit, vilket möjligen också kan ha påverkat både noggrannheten och säkerheten.

Felberäkningar

När beskedet om Carl Gustaf Wrangels död nådde människorna som arbetade på slottet år 1676, släppte de omedelbart allt de hade för händer och gick hem, eftersom de insåg att de aldrig skulle få betalt.

Kvar stod den ofullbordade festsalen och alla verktyg. Rummet ser likadant ut än idag, och de moderna hantverkarna, som har datorberäkningar till sin hjälp, kan konstatera att det förmodligen var lika bra att den jättelika salen aldrig blev färdig. Förmodligen hade väggarna rasat om man hunnit bygga klart.

Även här ligger slarv och felaktiga beräkningar bakom.

Kunde ha brunnit ned

När timmermännen gick igenom taket upptäckte de också att det är rena undret att slottet över huvud taget finns kvar.

Intill en av skorstenarna hittade de en bit av en takstol som fattat eld någon gång under de 360 år som Skokloster har funnits, men slocknat av sig själv.

– Antingen har blixten slagit ned, eller så har det blivit för varmt intill skorsten. Det kunde ha varit det sista vi såg av slottet, säger Mattias Hallgren.

Mer om bygget på Skokloster och vad forskarna har hittat i kvällens Vetenskapens värld, 23 maj. SVT2 kl 20.00

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer