Smittspridande myggor är ett stort problem. Foto: TT

Skonsammare myggmedel från växtriket

Publicerad

Det myggmedel som idag används över hela världen är dyrt, opraktiskt och kan orsaka nervskador hos barn. Nästa generations myggmedel väntas vara mer skonsamt och kan komma från växtrikets eget myggförsvar.

Det finns många medicinska upptäckter och genombrott som vi inte riktigt vet hur de fungerar, bara att de fungerar. Myggmedlet DEET (dietyltoluamid) har länge varit ett exempel på det. DEET uppfanns av amerikansk militär 1946 och kom ut på marknaden 1957, men ingen visste riktigt hur och varför det stötte bort myggor.

Förra året kom en studie som avslöjade att insekter känner av DEET med luktreceptorer på sina känselspröt vilket gör att de tappar aptiten och skräms iväg (länk). Då trodde man sig vara säker på exakt vilken typ av receptor det rörde sig om. Men nu publiceras nya rön i tidskriften PNAS där forskare från University of California gått ännu mer på djupet och kommit fram till lite annorlunda resultat. Det handlar fortfarande om doftreceptorer, men en helt annan typ än vad man tidigare trott. Upptäckten gör att man bättre förstår hur DEET fungerar och därmed får lättare att utveckla nya och bättre myggmedel.

Rickard Ignell är professor vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Alnarp och har själv forskat mycket på just hur myggor känner av olika myggmedel.

– Det är spännande att se hur olika forskargrupper slåss om att ha rätt. Men de här forskarna verkar faktiskt ha hittat rätt mekanism. Förhoppningsvis kan man nu utnyttja de här resultaten för att hitta nya typer av myggmedel, säger han.

Stora nackdelar med dagens myggmedel

Stickmyggor är ett stort problem runtom i världen, bland annat på grund av de livshotande sjukdomar som många av dem sprider. Även om DEET är det mest effektiva försvaret vi har mot myggor idag är det ändå inte helt optimalt. Bland nackdelarna finns att det är dyrt, det har en ganska obehaglig doft och det kan vara irriterande på huden. Barn bör inte använda DEET alls eftersom det kan tas upp genom deras hud och ge nervskador. I Sverige finns DEET i myggmedel från alla de stora märkena, men produkterna får inte bestå av mer än 20 procent av ämnet.

Jan Lundström är forskare vid Uppsala universitet och jobbar med smittspridande myggor.

– Det är ett otroligt genombrott om man är på väg att hitta ett alternativ till DEET. Lyckas man med det har man slagit igenom fullständigt makalöst, säger han.

Växtförsvar nytt alternativ

Forskarna testade också några andra ämnen som myggor verka ogilla för att se om de fungerade på samma sätt som DEET. Bland annat testade man metyljasmonat, ett ämne som finns naturligt i vissa växter och som växterna själva använder som ett slags försvar mot mygg.

Rickard Ignell vid SLU tycker att det vore väldigt bra om man kunde byta ut DEET mot en naturligt substans.

– Jag är väldigt glad att de testade metyljasmonat, säger han och berättar att hans egen forskargrupp själva har gjort försök där de använt växtbaserade ämnen med liknande effekt.

– Eftersom DEET är så dyrt kommer det inte till användning i de fattiga delar av världen, till exempel många afrikanska länder, där det behövs som mest. Dessutom håller det bara i åtta timmar innan det måste appliceras igen och det fungerar heller inte på längre avstånd. Därför vore det väldigt bra om man kunde ta fram ett myggmedel direkt från växtriket som är billigt, lätt att distribuera, är lättflyktigt och sprids jämnt i luften. På så sätt skulle man kunna skydda människor i ett helt hus, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer