Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Kvinna vid vatten. Foto: Håkon Mosvold Larsen / TT

”Lyssna till dem med psykisk ohälsa”

OPINION · ”Ett faktum är att många känner en osäkerhet och är rädda för att göra fel i mötet med någon med psykisk ohälsa. En stöttande omgivning kan göra skillnad för någon som planerar att avsluta sitt liv”, skriver Anki Sandberg.

Anki Sandberg
Ordförande Hjärnkoll

Varje dag förlorar någon sitt syskon, sin förälder, sitt barn eller mor- och farförälder i självmord. Trots att det är så vanligt med psykisk ohälsa, är det många som lider i det tysta då psykisk sjukdom fortfarande förknippas med skam och fördomar.

Flera som lever med psykisk ohälsa låtsas som att allt är bra inför sin omgivning trots att de egentligen inte orkar mer.

Rädslan över att bli dömd eller att bli behandlad annorlunda gör att många inte vågar berätta hur de mår. En stor del av dem som lider av psykisk ohälsa diskrimineras på arbetsplatser, inom sjukvården och av omgivningen.

Detta medför att personer som behöver stöd inte vågar söka hjälp, alternativt inte får de insatser som krävs. Vad måste då göras för att förbättra den psykiatriska vården? Och varför är psykisk sjukdom fortfarande ett stigma?

Ett stort problem idag är att beslutsfattare och ledare inte lyssnar på dem som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och beslut tas istället över huvudet på dem det gäller.

Detta leder till att den psykiatriska vården inte är utformad efter de faktiska behoven. Många vårdtagare slussas runt mellan olika instanser, väntetiderna är långa och det saknas resurser för att säkerställa att alla får den vård de behöver.

Den psykiska ohälsan fortsätter bara att öka, vilket tydligt signalerar att landets ledare måste göra mer. Politiker och beslutsfattare måste därför börja lyssna på dem som själva lever med psykisk ohälsa.

Genom att lyssna på dem med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, kan insatser formas utifrån individens behov.

Vi måste samla kunskap från dem som själva lever med psykisk sjukdom och sprida den brett för att kunna förebygga självmordsförsök, den yttersta konsekvensen av allvarlig psykisk ohälsa.

Vårdpersonal behöver bli bättre på att fånga upp signaler om psykisk ohälsa hos patienter, arbetsgivare måste se till att skapa en arbetsmiljö som främjar den psykosociala hälsan och anhöriga måste få information om hur de kan hjälpa sina nära och kära.

Det praktiska suicidförebyggande arbetet behöver också samordnas så väl nationellt som regionalt. I dagsläget saknas en fungerande samordning för kommuner, landsting, organisationer och myndigheter som ansvarar för psykiatrisk vård.

För att bryta stigmat kring psykisk sjukdom, måste vi skapa ett mer öppet och tillåtande förhållningssätt till psykisk ohälsa i arbetslivet, inom sjukvården, hos myndigheter och bland allmänheten.

Mer kunskap om psykisk ohälsa kan leda till att fler vågar söka hjälp samt att den psykiatriska vården förbättras.

Motorn i vårt arbete är de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. De har tagit det modiga beslutet att öppet våga prata om sina upplevelser.

Med hjälp av sina erfarenheter ger de viktiga kunskaper om hur psykisk sjukdom och suicidförsök kan bemötas och förebyggas.

Inte minst visar de vad du som chef, kollega, anhörig eller vårdpersonal kan göra för att hjälpa en person som mår psykiskt dåligt.

Ett faktum är att många känner en osäkerhet och är rädda för att göra fel i mötet med någon med psykisk ohälsa. En stöttande omgivning kan göra skillnad för någon som planerar att avsluta sitt liv.

Vårt mål är att rösterna från dem som lever med psykisk sjukdom ska höras, att fler ska våga prata om psykisk ohälsa och att vi på så sätt ska minska stigmat.

Tillsammans kan vi skapa ett friskare och mer öppet samhälle.

Hit kan du vända dig angående självmord och psykisk ohälsa

Visa

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp ring nödsamtal 112

Ring 1177 Vårdguiden om självmord 
Hjälp och stöd om du har självmordstankar: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sjalvmordstankar/
Är du anhörig eller vän: http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/Stod-och-rad1/Att-stodja-nagon-som-har-sjalvmordstankar/

1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Att vara närstående: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/
Vård och hjälp: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
http://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/

Självmordslinjen – Mind
Telefon: 90101 dygnet runt 
Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta

SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73

Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/annu-mer/radda-barnens-helpline/

Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 
Chatta på www.jourhavandekompis.se – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Källa: SVT.se

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.