Enligt HUI Research är det ett återvunnet plagg som blir klappen som kommer att läggas under granen 2018. Foto: TT
Debattinlägg

”Årets julklapp i själva verket en ren miljöbelastning”

”Effekten blir att onödiga resurser läggs på att återvinna nyproducerad industriell plast som åker direkt till återvinningen, bara för att ge konsumenten det miljökvittot som efterfrågas”, skriver Yibo Zhao.

Om debattören

Yibo Zhao
Tidigare inköpare på ett stort företag med mångårig erfarenhet inom handel av konsumentvaror med Asien

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Årets julklapp, det återvunna plagget, det vill säga plagg som är helt eller delvis tillverkade av återvunna material, innebär en ren belastning för alla som anser miljö är en viktig del för hållbart samhälle.

På senare år har det blivit mycket trendigt med kläder gjord av återvunnen plast.

För gemene man associeras begreppet ”återvunnen plast” till det som man själv slänger i plaståtervinningen. Det finns till och med företag som i sin marknadsföring påstår att deras plagg är gjort av läskflaskor eller plast från havet.

Riktigt så bra är det inte.

För att ge en nyanserad bild av den återvunna plasten måste vi skilja på två typer av plast, konsumentåtervunnen plast (PCR, Post Consumer Reycled) och industriåtervunnen plast (PIR, Post Industrial Recycled).

PCR är den plast som vi slänger i plaståtervinningen, det vill säga en kombination av olika plastvarianter (PE, PET, PU, PP och så vidare) från våra förpackningar, som burit allt ifrån livsmedel till livsfarliga reningsprodukter.

Föreställ dig att handla ingredienser till ett helt tårtkalas; jordgubbstårta, hallontårta, blåbärstårta och nöttårta.

För att spara på miljön väljer du att köpa ingredienserna i lösvikt där du lägger ner alla ingredienser i en och samma påse. När du är hemma ska du återigen separera jordgubarna, hallonen, blåbären, och nötterna.

Du ska dessutom få bort spåren av nötterna då det kan finnas nötallergiker. Lycka till.

Kvalitén i PCR är varierande i mycket stor utsträckning eftersom innehållet från återvinningscontainern är helt slumpmässig.

Historisk sätt har plasten framförallt använts till produkter där kvalitén inte är avgörande, till exempel små plastdetaljer som finns inuti pennor eller TV-apparater. För att rena PCR krävs stora mängder kemikalier som gör plasten direkt hälsoskadlig och därmed ej lämpar sig för varor med direkt hudkontakt.

PIR å andra sidan är plast som kommer direkt ifrån industrin, i princip nyproducerad och som återvinns direkt utan mellansteg.

Tanken med PIR var från början mycket god. Man tog vara på och använde överblivet industrimaterial någon annanstans.

Eftersom man i det fallet kan garantera kvalitén och renheten är det lättare att kommersialisera produkter baserad på denna plast. Det är alltså PIR-plast som mycket av våra plagg av återvunna material kommer ifrån – inte PCR.

På senare tid har efterfrågan på återvunnet material ökat på grund av konsumentens miljömedvetenhet.

Det innebär också att företagen kunnat ta bättre marginaler för konsumentens miljömedvetenhet.

Effekten av detta blir att onödiga resurser läggs på att återvinna nyproducerad industriell plast som åker direkt till återvinningen, bara för att ge konsumenten det miljökvittot som efterfrågas.

I slutändan innebär återvunna plasten i plaggen till ökad total plastkonsumtion än vad det från början var tänkt och miljöaspektet hamnar åt sidan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.