Regeringen vill undersöka möjligheten att skapa ett kvalitetssäkringssystem för arbetsintegrerande sociala företag. Det tycker vi på Erikshjälpen verkar vara en bra idé.
En sådan utredning skulle kunna bidra till att höja kunskapen om vår organisation och liknande verksamheter inom området ideell second hand, något som verkar behövas.
Statssekreterare Anders Kesslings svar på vår debattartikel på SVT Opinion inleds med ett ifrågasättande av våra motiv som vi nästan uppfattar som oförskämt.
Arbetslösheten och det växande antalet personer med svag ställning på arbetsmarknaden är ett av regeringens största problem och vi vill vara med och erbjuda en del av lösningen.
I stället för en inbjudan till samtal eller raka besked om hur vi kan bidra på bästa sätt säger sig Kessling ”förstå frustrationen” över att Fas 3 tagits bort.
Han poängterar sedan att arbetsmarknadspolitiska insatser måste utgå från individens behov av stöd – ”inte av anordnarnas behov av en säker inkomst”.
En välvillig tolkning är att det saknas kunskap om vår verksamhet, de värderingar och den professionalitet som kännetecknar de etablerade aktörerna i vår bransch.
I motsats till det antagande som regeringens svar bygger på är Erikshjälpen inte beroende av Fas 3 eller andra stöd som inkomst.
Vi var inte heller nöjda med Fas 3.
Bara namnet var stigmatiserande och antydde att den som hamnat i ”sista fasen” var ett hopplöst fall. I våra ögon finns inga hopplösa fall!
Erikshjälpen grundades av en kroniskt sjuk tonåring med invalidpension och ända sedan starten har verksamheten handlat om att upprätta, stötta och hjälpa människor i utsatthet och utanförskap.
Vår fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) handlade om så kallade extratjänster eftersom det är en aktuell fråga och behoven är stora, men för oss spelar det egentligen inte någon roll vilken typ av insats vi talar om.
Extratjänsterna är, som statssekreterare Anders Kessling (S) skriver, inte till för försäljning av second hand-varor. De är till för att ge utsatta människor jobb och framtidstro.
Erikshjälpen har i över 25 år erbjudit olika former av arbetsträning och praktik. Många deltagare har kunnat gå vidare till anställningar hos oss eller andra.
LÄS MER: ”Varför får vi inte hjälpa till?”
Anders Kessling presenterar en rad åtgärder som regeringen sätter in. Problemet är att Arbetsförmedlingen fortfarande verkar leva med en stor osäkerhet om vilka insatser man kan erbjuda.
Ett exempel på detta är att vissa lokala Arbetsförmedlingar har godkänt extratjänster inom vår och liknande verksamheter medan andra inte gör det.
Vi vill uppmuntra regeringens arbete för att förtydliga och förstärka dessa insatser. Tydlighet så att insatserna blir av är viktigare än utformningen och namnet.
Med hänvisning till EU:s statsstödsregler konstaterar Kessling att extratjänster enbart kan användas i ”icke-ekonomisk verksamhet”.
Samtidigt medger han att det ofta är svårt att klassificera och definiera olika arbetsintegrerande sociala företag.
Det tydligaste exemplet på denna svårighet tycks finnas mellan Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet.
När regeringen för ett par år sedan tog initiativ till en lagändring som innebar att ideell second hand befriades från moms gjordes detta med argumentet att verksamheten var allmännyttig och inte kunde jämställas med annan kommersiell verksamhet.
Nu avfärdas samma typ av verksamhet med argumentet att det är fråga om ekonomisk verksamhet. För oss är detta svårt att förstå.
Vår second hand är en ideell allmännyttig organisation utan vinstintresse.
Att driva våra butiker är i sig en social verksamhet som hjälper människor att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden och som främjar integration.
Regeringen är kanske inte uppgiven, men många arbetslösa riskerar att ge upp i väntan på ett jobb eller en utvecklande praktik.
Tillsammans kan vi göra mer för fler!
