Naturligtvis har jag som aktiv i Feministiskt initiativ ett intresse av att partiet finns med i SVTs valkompass för riksdagen. Men det är inte bara därför jag engagerar mig i frågan om vilka partier SVT väljer att utesluta ur sin valkompass.
För mig handlar det om synen på vad som är politik och makt samt mediernas roll i den demokratiska processen. Att begränsa den demokratiska processen till att enbart handla om de som redan har makt, inflytande och pengar är farligt.
Feministiskt initiativ vill och arbetar för att stärka demokratin och att trygga allas rätt att ta plats. Vi ser att varje människas röst är grunden för en fri, jämställd och jämlik värld.
Public service har ett ansvar att återge hela den politiska kartan, att synliggöra de små partierna och stärka medborgarnas förmåga att göra sin röst hörd.
SVT har nu gett sina svar på varför de valt att ta bort ”ett mindre parti” (läs Feministiskt initiativ) i valkompassen till riksdagsvalet.
SVT skriver att ”skälet till förändringen är att vi gör en ännu större satsning i år och även erbjuder 290 olika valkompasser för landsting och kommuner”.
Främsta skälet till att begränsa sin bevakning och medborgarnas möjlighet till att få information om de partier som ställer upp i valet verkar alltså vara begränsade resurser.
Som vi alla vet handlar det om en prioritering. SVT skriver vidare att ”I och med detta är vi tvungna att sätta en gräns för antal partier som medverkar i våra kompasser”.
Detta svarar inte på frågan varför SVT väljer att sätta gränsen vid de partier som redan har makt? Det finns rad andra gränsdragningar de kan göra.
Varför inte sätta den vid de som upprätthåller partistöd eller får sina valsedlar tryckta och distribuerade med skattepengar?
Vidare säger SVT att de självklart alltid tar ”ett stort ansvar för att både granska och beskriva fler partier än de som sitter i riksdagen. Förutsättningen är att granskningen är journalistiskt motiverad och har aktualitet.”
Jag har arbetat med Feministiskt initiativ i varje valrörelse från det att partiets grundades. Det som har bevakats av medier och därmed kan sägas vara ”journalistiskt motiverat” är framför allt tre saker:
- Gudrun Schyman och hennes kändisskap .
- Interna konflikter och anklagelser mot våra företrädare.
- Vår ”framgångssaga” när vi steg i opinionssiffrorna våren 2014.
Våra politiska förslag och lösningar på högaktuella samhällsproblem har ytterst sällan varit journalistiskt motiverade. Eftersom Feministiskt initiativ tidigare fått vara med i SVTs valkompass, vore det intressant att höra de skäl SVT hade då.
Det var ju i en tid då Feministiskt initiativ varken uppbar partistöd eller fick valsedlar tryckta och distribuerade. En skulle kunna uttrycka det som att partiet då stod helt utanför journalistiskt motiverad bevakning.
Jag saknar fortfarande ett svar från SVT om hur de ser på sitt oberoende och opartiska informationsuppdrag i den demokratiska processen som ett val till våra parlamentariska församlingar.
Är det att guida medborgarna med en kompass som endast visar de partier som redan har makt, inflytande och pengar? Den politiska kartan och demokratiska processen är ju mycket större än så.
Det är farligt att reducera demokratin till ett statiskt tillstånd där de som redan har makt förväntas fortsätta ha den.
De fria medierna i allmänhet och public service i synnerhet har ett stort ansvar att hålla den fria demokratiska processen levande med utgångspunkten att ge alla medborgare opartisk och saklig information om de politiska alternativ som finns i valet. Och att varje röst räknas.