”Svensk skola massproducerar utanförskap”, skriver artikelförfattaren, som önskar något helt annat för skolan än populistiska krav på ordning och reda. Foto: Jessica Gow/TT
Debattinlägg

”Färre populistförslag och mer resurser till skolan, tack!”

Publicerad

”Utslagningen sker i tiotusental varje år. Svensk skola massproducerar utanförskap. Några tynar tyst och stilla bort i en skolvrå eller som hemmasittare, andra ropar efter hjälp på det sätt barn kan – genom att protestera”, skriver Jiang Millington.

Om debattören

Jiang Millington
Gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Järfälla

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Just nu pågår en politikertävling i vem som kan föreslå de tuffaste, hårdaste och mest långgående kraven på ordning och reda i skolan.

Medan lärare organiserar protestdemonstrationer mot neddragningar och ökade krav på kvalitet och undervisningstid gör politiker utspel om att läxa upp osnutna ungar.

De vill införa betyg i ordning och reda, utöka lärares bestraffningsbefogenheter, avskaffa elevernas skyddsombud och Barn- och elevombudet samt införa ambulerande kristeam som åker runt på skolor och plockar bort stökiga elever.

Att nämna orsakerna till problemen, eller föreslå åtgärder där skolor och huvudmän faktiskt kan agera istället för att önsketänka att de slapp barn och föräldrar med fel inställning, det gör de däremot inte.

Skolkrisen är skapad av huvudmän och rikspolitiker som dragit undan och dragit in förutsättningarna för lärare att utföra sitt jobb.

När reformen om att även barn med funktionsnedsättningar utan intellektuellt funktionshinder klubbades med lgr11 implementerades den utan att förbereda skolor vare sig kunskaps- eller resursmässigt.

Tvärtom stängdes de särskilda undervisningsgrupperna med de små klassammanhangen, elevhälsovården blev elevhälsa utan krav på legitimerad specialpedagogkompetens och lärarna skulle nu sätta kunskapskrav framför livslångt och lustfullt lärande.

Bildandet i sig blev ointressant. Resultaten blev helt avgörande för elevers framtid.

På kommunal nivå har skolor dragits med effektiviseringskrav som newpublicmanagementat verksamheter till slimmade organisationer. Det funkar väl, så länge alla elever följer mallen.

Men elever är barn och barn är människor och människor följer inte mallar. De är individer med olika bakgrund, behov och personliga egenskaper.

Även de som inte passar den slimmade mallen har skolplikt och tvingas till skolor som stämplar dem som undantag, störande och oönskade.

Utslagningen sker i tiotusental varje år. Svensk skola massproducerar utanförskap. Några tynar tyst och stilla bort i en skolvrå eller som hemmasittare, andra ropar efter hjälp på det sätt barn kan – genom att protestera.

Mitt i allt detta står en lärarkår som går sönder i slitningarna mellan krav och verklighet. Deras arbetsmiljö demonteras för varje effektiviseringskrav, för varje anmodan att utöka undervisningstiden, arbeta mer individanpassat och kvalitetssäkrat.

Oavsett hur skicklig en lärare är, är hen fortfarande bara en person och kan inte lastas på hur mycket mer uppgifter som helst till allt mindre tid och kostnad.

Istället för populistiska utspel som inte förbättrar lärares situation, se till att ge skolan tillräckligt med resurser och stöd så att de kan genomföra sitt skoluppdrag!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.