Foto: Åke Wehrling, Johan Gunséus TT
Debattinlägg

Kulturchefen i Umeå: ”Vi ber om ursäkt”

OPINION · ”På förekommen anledning och i egenskap av konstnärlig ledare under kulturhuvudstadsåret i Umeå vill jag beklaga det inträffade och framföra en ursäkt till Sofia med förhoppning om att upplevelsen inte ska upprepa sig och att uttryck för hennes politiska engagemang i framtiden inte ska låta sig tystas”, skriver Fredrik Lindegren.

Artisten Sofia Jannok tar i reportageserien #opinionsbildaren upp hur hon efter ett av sina framträdanden under den Europaturné som arrangerades av Visit Sweden och Umeå 2014, blev ifrågasatt för sitt politiska ställningstagande kring gruvdriften i Gállok.

Yttrandefriheten är grundlagsskyddad och bärande i vår demokrati och därför är ett sådant ifrågasättande inte acceptabelt.

I samma anda har konstnärlig frihet med allt vad den innefattar varit ett rättesnöre för hela programverksamheten under och efter 2014. Ett enskilt uttalande kring hennes ställningstagande är därför på intet sätt signifikativt för kulturhuvudstadsårets arrangörskap i Umeå, tvärtom.

På förekommen anledning och i egenskap av konstnärlig ledare under kulturhuvudstadsåret i Umeå vill jag beklaga det inträffade och framföra en ursäkt till Sofia med förhoppning om att upplevelsen inte ska upprepa sig och att uttryck för hennes politiska engagemang i framtiden inte ska låta sig tystas.

Den samiska kulturen hade en central plats under kulturhuvudstadsåret i Umeå, inte minst vid den stora invigningen och de påföljande årstidsväxlingarna.

Inom ramen för programverksamheten genomfördes dessutom en rad projekt under året med ett varierat konstnärligt innehåll såsom Bildmuseets Åtta samiska konstnärer, Rock art in Sápmi på Västerbottens museum, Svante Henryssons Vidderna inom mig, Åtta årstider – åtta filmer av föreningen Hijven, Såhkie Umeå sameförenings jojkprojekt Russuoh Vuölieb!/ Väck upp jojken!,  Samisk vecka och kulturhuset Tráhppie med flera.

För många var den samiska kulturen en ny och välkommen bekantskap som gav en fördjupad bild av Sápmi, sett ur ett konstnärligt perspektiv. Men den samiska närvaron under året synliggjorde också den okunskap som finns om samisk kultur och Sveriges inre koloniala historia.

Läs också: Sofia Jannok: Umeå 2014 ville tysta mig

Det tog sig olika uttryck, bland annat under invigningen då öppet rasistiska kommentarer uttalades i anslutning till projektet Sápmi today som genomfördes på Rådhustorget. Även det konstnärliga innehållet under invigningen ifrågasattes om det verkligen representerade ”det riktiga Umeå?”.

För att öka medvetenheten och kunskapen om Sápmi och Umeås samiska kulturarv genomfördes under kulturhuvudstadsåret, i samarbete med samiska representanter, ett projekt som gick under namnet Samiskt kunskapsspår som riktade sig till alla medborgare.

Redan under den inledande årstiden av kulturhuvudstadsåret debatterades just den strukturella diskriminering och vardagsrasism som dagligen förekommer mot samer. I en artikel i Västerbottenskuriren publicerad den 7 februari 2014, beskrivs också att ”Det knepiga med den här typen av diskriminering är att den är inbyggd i ett system på ett sätt som gör det svårt för de flesta av oss att se att den existerar”.

FÖLJ LÄNKEN FÖR ATT TA DEL AV HELA REPORTAGET MED SOFIA JANNOK

Läs också: Om #opinionsbildaren

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Opinionsbildaren - artiklar

Mer i ämnet