Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. Flertalet anser också att fördelarna med yrket uppväger nackdelarna. Samtidigt upplevs yrkets status fortfarande som låg. Det här visar OECD:s internationella studie TALIS (The Teaching and Learning International Survey) som jämför arbetssituationen för lärare och rektorer i olika länder.
Undersökningen visar att andelen högstadielärare som anser att läraryrket har hög status är skrämmande låga 11 procent. Det är visserligen en svag ökning, men från en väldigt låg nivå.
Andelen lärare i genomsnitt i OECD som anser att läraryrket har en hög status är 26 procent. Statusen måste öka om vi ska få fler att vilja bli lärare.
För lärarbristen i Sverige är enorm. Skolverkets statistik visar att bristen på behöriga lärare bara fortsätter att öka. Nu är det bara sju av tio lärare i grundskolan som är behöriga och variationen mellan skolor är stor. På vissa skolor är det så illa att bara fyra av tio lärare är utbildade och behöriga lärare.
Sett ur det perspektivet är det kanske inte överraskande att också undervisningstiden för svenska lärare ökar något jämfört med undersökningen för fem år sedan.
Lärarbristen tar ut sin rätt. Men svenska lärare har redan en hög arbetsbelastning i form av 45 timmars arbetsvecka. Det är högre än OECD-snittet. Trots det går inte den längre arbetstiden åt kärnuppdraget i form av lärande och undervisning.
Istället går tiden åt till mycket annat. Att hantera elevernas sociala situation, till exempel i form av kontakter med vårdnadshavare, barn- och ungdomspsykiatrin och sociala myndigheter tar tyvärr mer tid från svenska lärares kärnuppdrag än för lärare i andra OECD-länder. Kringfunktionerna runt lärare måste stärkas så att även svenska lärare får vara just lärare.
Bland svenska lärare uppger dessutom 40 procent att de undervisar i klasser där minst en tiondel har behov av extra stöd. OECD-snittet ligger bara på 27 procent.
Tyvärr är risken stor att lärarnas arbetssituation kommer att förvärras ytterligare. För i många kommuner görs nu massiva besparingar på skolan. Enligt beräkningar från Lärarförbundets lokalavdelningar lägger över 60 procent av landets kommuner mindre pengar på skolan i år jämfört med förra året.
Inför de kommande åren sjunker kommunernas skatteintäkter, vilket riskerar att leda till än större neddragningar. Risken är stor att det bland annat kommer att drabba just särskilt stöd för de elever som har de största behoven – trots att vi här har större utmaningar än OECD-snittet.
För att hantera situationen borde regeringen öka statsbidragen till skolan, men hittills har finansministern inte gett några sådana besked. TALIS ger ytterligare argument för att skjuta till resurser till skolan.
Politikerna måste ta sitt ansvar för att höja läraryrkets status och se till att fler vill bli och förbli lärare. Ge tillräckliga resurser till skolan och rensa i lärares och skolledares tunga arbetsbörda.
Vi lärare har valt vårt yrke med glädje, men pressas vi lärare mer, kommer fler pressas bort från yrket.
