Ängla Eklund och Mårten Schultz: ”Det finns undantag i vissa fall, när en podcast görs av en journalist eller inom ramen för en medieplattform. Men överlag saknas det en möjlighet för den som anser sig utsatt för något oacceptabelt i en podd att anmäla till något annat än polisen.” Foto: Severus Tenenbaum
Debattinlägg

”Podcast-Sverige saknar en etisk självsanering”

Uppdaterad
Publicerad

”Bristen på etisk självsanering är ett problem. Det är ett problem för den som drabbats av ett övertramp. Men det är också ett problem för podcast-Sverige. När det gäller podcasts saknas det dessutom i allmänhet inga grundlagsbegränsningar som begränsar en lagstiftare som vill ha strängare regler”, skriver debattörerna.

Om debattörerna

Mårten Schultz
Institutet för Juridik & Internet
Ängla Eklund
Institutet för Juridik & Internet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Sverige älskar krimpoddar. Åtskilliga poddar ägnas åt att gå igenom detaljerna i uppmärksammade brottmål, ofta mord. Rättegångspodden – som bygger på klipp från rättegångar i svenska domstolar – är en av landets största.

Därutöver har flera grävande journalister gjort podcasts där tidigare rättsprocesser granskats och vissa av dessa har resulterat i resningar och att tidigare dömda personer friats.

Framstående exempel på det senare är podcasten Spår och Aftonbladet-podden Fallet.

Det finns – som inledningen antyder – olika typer av krimpoddar. Den sist nämnda kategorin ligger väldigt nära sådan journalistik som rättsreportrar alltid ägnat sig åt, om än den kommer till uttryck i en ny teknisk form.

I den första kategorin återfinns flera poddar av mer typiskt podcastformat, där två eller flera personer utan strikt manus på ett personligt sätt diskuterar olika frågor, men i dessa fall alltså med fokus på just brott (som mord).

I flera fall har anhöriga till mördade personer reagerat på poddar av det här slaget. Kritiken har till exempel varit att mord behandlas på ett snaskigt och spekulativt sätt och att de efterlevandes intressen inte har respekterats.

Vad finns det då för regler för poddarna?

I första hand kan juridiska regler aktualiseras. Straffrätten innehåller åtskilliga begränsningar i yttrandefriheten. Man får inte hota, förtala eller uppvigla. Dessa begränsningar gäller även för podcasts.

Det finns vissa juridiska frågetecken kring livesända poddar, närmare bestämt om dessa ska falla under de särskildagrundlagsregler som gäller för radio och tv. Det är en ovanlig typ av podcasts så det kan lämnas därhän i detta sammanhang.

Mer intressant är medieetiken.

En anledning till att den juridiska yttrandefriheten är så långtgående i Sverige, brukar det sägas, är att medierna själva åtagit sig att följa vissa medieetiska regler.

Det pressetiska systemet har mer än hundraåriga anor. Enskilda som anser sig ha blivit utsatta för övertramp av pressen kan vända sig till Allmänhetens Pressombudsman och därefter Pressens Opinionsnämnd, som prövar om de pressetiska reglerna överträtts.

När det gäller radio och tv finns ett liknande system, som dock inte vilar på en frivillig konstruktion utan ytterst på lagstiftning: Granskningsnämnden.

Utöver dessa två regelverk finns det yrkesetiska regler för journalister.

Inget av dessa regelverk omfattar den typiska podden. Det finns undantag i vissa fall, när en podcast görs av en journalist eller inom ramen för en medieplattform. Men överlag saknas det en möjlighet för den som anser sig utsatt för något oacceptabelt i en podd att anmäla till något annat än polisen.

Bristen på etisk självsanering är ett problem. Det är ett problem för den som drabbats av ett övertramp. Men det är också ett problem för podcast-Sverige.

För de stora producenterna är det en trovärdighetsfråga: företag som gör inflytelserika medieprodukter har ett egenintresse av att det finns ett självsaneringssystem som främjar etiskt ansvarstagande.

I förlängningen finns därutöver de risker som bidrog till att skapa det moderna pressetiska systemet. Utan en fungerande medieetik finns det alltid en fara för att lagstiftaren skjuter fram positionerna.

När det gäller podcasts saknas det dessutom i allmänhet grundlagsbegränsningar som begränsar en lagstiftare som vill ha strängare regler.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Poddgranskningen

Mer i ämnet