Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Anna berätta i videon: ”Det blev ett återupprepande av traumat.” Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Hård kritik mot Rättegångspodden från anhöriga: ”En upprepning av traumat”

Publicerad

Anhörigas smärtsamma berättelser från rättegångar och polisförhör sänds ut till hundratusentals lyssnare i true crime-succén Rättegångspodden – mot deras vilja.
Kulturnyheterna har pratat med fem familjer vars fall tagits upp. Ingen av dem blev tillfrågade om de ville medverka i podden.

”Vi hade ingen aning om att Rättegångspodden hade gjort ett avsnitt om den värsta dagen i våra liv. Man blir väldigt blottad, utan att ha något att säga till om”.

Så berättar Annika och Roger Moberg. Deras dotter Tova mördades 2017, 19 år gammal, av en före detta pojkvän. I dag, två år efter att de förlorat sin dotter, är avsnitten om Tovas död bland Rättegångspoddens mest lyssnade.

Sveriges största true crime-podcast

Rättegångspodden lanserades 2017 och har på kort tid blivit Sveriges femte mest populära podcast. Med sina 173 000 lyssningar i veckan och 57 avsnitt är den störst av alla inom true crime, enligt Orvesto Konsument 2019. Poddskaparen Nils Bergman har vid sidan av Rättegångspoddens framgångar även gjort true crime-dokumentärerna Arbogakvinnan och Gryningspyromanen för SVT:s räkning.

Rättegångspodden görs genom att med hjälp av offentlighetsprincipen begära ut ljudfiler från rättegångar, polisförhör, avlyssningar av misstänkta och larmsamtal till 112. Materialet klipps sedan ihop till radiodokumentärer, där lyssnarna får höra anhöriga och förövares egna berättelser om mord och andra grova våldsbrott.

I avsnittet om Tova spelas mamma Annikas vittnesmål upp. Hur hon tidigt på morgonen körde ut till den gård där gärningsmannen bodde, för att leta efter den försvunna dottern. Rösten dränks av tårar när hon berättar hur hon satt i bilen, tutade och ropade på Tova.

Ingen av föräldrarna visste då att deras vittnesmål skulle förvandlas till en kommersiell succé – mot deras vilja.

– Det hör till god ton att åtminstone höra av sig och berätta att nu kommer det här, säger de till Kulturnyheterna.

Det 90 minuter långa dubbelavsnittet innehåller även en detaljerad beskrivning av mordet och hur Tovas kropp dumpades.

– När vi inte är beredda kan vi inte värja oss, vi ramlar tillbaka ner i det svarta hål som vi hela tiden försöker ta oss upp ifrån. Vi kommer inte lyssna på poddarna, för vi vet hur jävligt det var. Det kommer bara att äta upp oss.

Tonsätter gråtande föräldrar

Anna, som egentligen heter något annat, är huvudperson i ett av Rättegångpoddens mest uppmärksammade avsnitt. Hösten 2016 kastades hennes dotter från ett kraftverk i Jämtland av hennes dåvarande partner. Flickan, som bara var ett spädbarn, överlevde mirakulöst det 15 meter höga fallet ner i betong. Mannen dömdes till 12 års fängelse för mordförsök, grov misshandel och olaga hot.

Foto: Polisområde Jämtland

I avsnittet spelas Annas redovisning av händelsen för polisen upp i nästan en hel timme. Stundtals har Nils Bergman klippt in stråkmusik, ljudeffekter och ett gråtande spädbarn för dramatisk effekt. Han redovisar även vad de inblandade heter i verkligheten, ungefärlig information om var de bor och brottsmålsnumret som behövs för att begära ut fler offentliga handlingar från myndigheter.

– Jag blev chockad, jag var inte mentalt förberedd på det överhuvudtaget. Det blev som ett återupprepande av traumat, säger Anna om avsnittet.

Nu vill hon att frågan om anhörigperspektivet i den populära true crime-genren får större uppmärksamhet. Samtidigt vill hon ha svar från Nils Bergman, som gör Rättegångspodden:

– Jag vill veta hur han tänker sig rent etiskt och moraliskt kring det han gör. Vad är det han vill uppnå? För jag kan inte tänka mig att någon vill skada en annan människa på det här sättet.

”Jag känner ett ansvar”

Nils Bergman säger till Kulturnyheterna att syftet med Rättegångspodden är att ”ge hela bilden” av uppmärksammade rättsfall med hjälp av offentlighetsprincipen, och att reaktionerna på podden till största del varit positiva. Men när vi redovisar Anna, Roger, Annika och de andra anhörigas kritik, säger Nils att han aldrig haft för avsikt att skada någon.

– Givetvis känner jag ett ansvar, om jag har spätt på trauman i efterhand är det beklagligt och synd. Men jag känner också att jag har bidragit till en djupare förståelse av vad som har hänt, och det vet jag också har hjälpt många.

Om du förstår den smärtan, varför för du då ingen dialog med de anhöriga?

– Det är ett steg som jag nu inser är det minsta jag kan göra: att åtminstone meddela folk innan jag publicerar. Det kommer jag nog absolut börja göra.

Efter att ha tagit del av kritiken säger Nils Bergman nu att han ska se över hur han arbetar med Rättegångspodden. Du kan läsa en längre intervju med honom här.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Poddskaparen Nils Bergman. Foto: Janne Danielsson/SVT/TT & Rättegångspodden

Det här är offentlighetsprincipen

Visa

Offentlighetsprincipen innebär att handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten.

Alla handlingar som kommer in till en myndighet, upprättas hos myndigheten eller förvaras där, är som huvudregel offentliga. Det innebär att vem som helst har rätt att ta del av dem. Undantag från regeln finns om en handling till exempel omfattas av sekretess.

Inom processrätten används offentlighetsprincipen i en liknande, men särskild betydelse: att förhandlingar inför domstol ska vara offentliga.

Källa: Lagen.nu

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Poddgranskningen

Mer i ämnet