• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

”Jag bryr mig inte om det. Jag står här med huvudet högt”, sade Jimmy Durmaz själv till SVT efter den påstådda hatstormen mot honom. Foto: Adam Ihse/TT

Professor: Fejkkonton bakom ”hatstorm” mot Durmaz

Det fanns ingen hatstorm mot fotbollsspelaren Jimmy Durmaz. Det säger en it-forskare som gör bedömningen att en stor del av de hatiska och rasistiska kommentarerna kom från automatiserade fejkkonton — och som ger en känga åt de medier som okritiskt förde budskapet vidare.

I samband med Sveriges match mot Tyskland i fotbolls-VM förrförra veckan utsattes mittfältaren Jimmy Durmaz för hat och rasistiska kommentarer på Instagram. Detta fick stor uppmärksamhet i medier — både sociala och traditionella — och ledde till polisanmälningar och manifestationer mot rasism. Det skrevs om ”en hatstorm” mot Durmaz.

Efteråt har bland andra Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds universitet, försökt reda ut vad hatstormen egentligen bestod av.

Fejkkonton

Han och en kollega har med hjälp av datorprogram gått igenom de cirka 39 000 kommentarer som publicerades och finns kvar. De har också analyserat tillvägagångssättet bakom uppskattningsvis cirka 800—1 000 kommentarer som publicerades men försvann snabbt igen.

Enligt vittnesmål och skärmdumpar har kommentarerna varit kränkande, hatiska och/eller rasistiska.

– De som har försvunnit är delvis kommentarer från tonåringar och andra som har insett att de gjort något olagligt – eller insett att det ser dumt ut och att de blir uthängda som årets rasist, säger han till TT.

– Men här bedömer jag att det också har försvunnit för mycket för snabbt för att det bara ska vara tonåringar som ångrat sig. Jag tror inte heller att Durmaz själv har förstört bevis för de hatbrott som begåtts mot honom, skriver Per Ödling i ett mejl till SVT.

Hatet utgör en tiondel

För att lättare kunna titta på materialet sorterades posterna in under ”hat”, ”kärlek” och ”sport/vet ej”.

– Den första trekvarten dominerar hat och sedan tar kärlek över under resten av materialet. Totalt sett utgör hat uppskattningsvis en tiondel av det totala materialet – även om man antar att tusen hatposter har försvunnit och lägger till dem. Med det svart på vitt var det ju verkligen ingen hatstorm, skriver Ödling.

Han menar att tillvägagångssättet är standardförfarandet vid användningen av botnät, alltså stora mängder datorstyrda konton på sociala medier.

– Någon person eller organisation tycker att det finns en chans att sprida intrycket av att Sverige är rasistiskt. Så man har gått in och hatat — och så fort stormen fått fart och innan någon hunnit analysera det har man gått ut igen.

”Som boskap”

Han riktar mycket skarp kritik mot svenska medier som okritiskt förde vidare uppgiften om en hatstorm, när det som fanns kvar egentligen var en motreaktion — en enorm kärleksstorm riktad mot Durmaz. Bara ett fåtal kränkande kommentarer har ännu inte tagits bort.

Ödling skulle vilja att journalister får tillgång till analysverktyg, som de kan använda i den här typen av situationer och urskilja fejkkonton från verkliga personer. Annars finns risken att man låter sig styras av illasinnade krafter, säger han.

– Kan man ge sken av att något är jätteengagerande, då styr man medierna i den riktningen. Man leder dem dit som om de vore boskap, och det ska inte vara så.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer