• Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling från brand i Kivik. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus Läs mer

Att få sina prestationer i skolan bedömda är inte samma sak som att få sin person bedömd, betonar artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT
Debattinlägg

”Psykiska ohälsan bland unga inte betygens fel”

Publicerad

”Skyddar skolan barn från all upplevd fara, exempelvis rädslan att bli bedömd av omvärlden, lär sig barnen aldrig att hantera det”, skriver artikelförfattarna i en replik till Sveriges Elevråd.

Om debattörerna

Love Frisell
Medlem i Liberala ungdomsförbundet
Matilda Ekeblad
Distriktsordförande MUF Östergötland

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

I går uppmanade Sveriges Elevråds ordförande utbildningsminister Anna Ekström att stoppa beslutet att införa betyg från fjärde klass.

Betyg från sjätte klass är lagom, skriver han och kopplar sedan ihop tidiga betyg med ungas ökade psykiska ohälsa de senaste tio åren.

Men forskningen som citeras visar inga tecken på en kausalitet. Kopplingen betyg-psykisk ohälsa är överdriven, samtidigt som man inte tar hänsyn till yttre faktorer.

Ett problem med betyg är att det inte finns något brett forskningsunderlag att utgå ifrån.

Socialstyrelsens statistik säger att andelen män och kvinnor som vid något tillfälle vårdats vid en psykiatrisk klinik har ökat kontinuerligt sedan 2006.

Folkhälsomyndigheten visar att skolstressen ökat under 90-talet, nådde sin topp 2001/2002 och sedan minskade till 2009/2010, varefter den ökade igen.

2011 sänktes betygsåldern senast. Diagrammen visar inga tecken på en förändrad utveckling från och med det året.

Ungas psykiska ohälsa ökar i hela västvärlden, oavsett betygsystem.

Gemensamt är att urbanisering och ökad otrygghet under det senare 1900-talet har lett till att föräldrar blivit mer beskyddande över sina barn.

Barn får i allt mindre utsträckning leka, lösa konflikter mellan varandra och röra sig fritt utomhus, utan vuxen insyn.

Barn är alltså mer skyddade från omvärlden samtidigt som de inte längre lär sig att hantera eventuella problem och ta an utmaningar själva.

Inom kognitiv beteendeterapi pratar man om exponering.

Patienter får lära sig att långsamt exponera sig själva för det ångestframkallande för att lära sig att det som skapar ångesten inte alltid är farligt.

Samma resonemang kan föras på unga; de som inte har blivit exponerade för omvärlden och dess faror kommer bli hårt drabbade när någonting väl händer.

2001 utfördes attacken mot World Trade Center, och terrorism blev ett reellt vardagligt hot.

2008 inträffade finanskrisen som ledde till i en global lågkonjunktur.

Lägg därtill att media fokuserar på negativa nyheter, och det blir beklagligt – men inte oväntat – att unga mår sämre.

De lär sig att de är i fara – samtidigt som de inte får verktygen för att hantera denna känsla.

Detsamma gäller betygssystemet. Skyddar skolan barn från all upplevd fara, exempelvis rädslan att bli bedömd av omvärlden, lär sig barnen aldrig att hantera det.

Att få sina prestationer i skolan bedömda är inte samma sak som att få sin person bedömd.

Utbildningsdepartementet kan inte göra omvärlden tryggare eller tvinga föräldrar att ge sina barn en friare uppväxt.

Men departementet kan gradvis exponera eleverna för sådant som inte är farligt. Sådant som betyg. Därmed är en sänkning av betygsåldern rimlig.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.