Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Väpnad konflikt mellan kurder mer sannolik”

Mosul 11 juli 2017. Foto: Felipe Dana AP

OPINION · ”Det är befogat att frukta mer krig, men att hävda att folkmord och blodbad skulle riktas mot kurderna och kristna är magstarkt och har inget stöd i dagens politiska klimat i Irak”, skriver Jaafar Al-Jabiri i en replik till Kurdo Baksi.

Jaafar Al-Jabiri (C)
Debattör och bloggare om konflikterna i Mellanöstern

Debattören och ”Irak-kännaren” Kurdo Baksi befarar konflikter, folkmord, massmord och blodbad.

Kurdo Baksi inleder med att förklara kurdernas lidande under Baathpartiets styre, det är något som historien vittnar om och minnesstund för offren hålls varje år i såväl norra och södra Irak.

Baksi har undvikit åren efter 1991, där den största delen av kurdernas lidande i norra Irak under 90-talet var på grund av den brutala kurdiska inbördeskriget mellan de två stora partierna KDP och PUK.

Inbördeskriget ledde till att ledaren för kurdiska demokratiska partiet KDP, Masoud Barazani, sökte allians med den brutala diktatorn Saddam Hussein mot sina egna landsmän.

En utomstående kan undra hur pålitlig ett partis kamp för sitt folks rättigheter kan vara när det partiet söker militäriskt stöd från regimen som dagligen förtryckte kurderna. Samma parti anklagas dagligen av de andra partierna för att stödja Turkiets bombningar mot kurdiska krigare, gynna klan-styret och föra en diktatorisk kampanj mot dem.

Visserligen har Masoud Barazanis mandatperiod gått ut sedan 2013, men han vägrade att lämna makten, vilket ledde till våldsamheter mellan partiernas anhängare såväl som politikerna.

Folkvalda politiker från de andra partierna blev frihetsberövade och förbjudna av styrkor som tillhör KDP att besöka huvudstaden Erbil. Många bedömare pratade då om ett nytt kurdiskt inbördeskrig.

Konflikten har resulterat dödliga våldsamheter mellan huvudpartierna i irakiska Kurdistan, men IS-attacken mot de kurdiska områden fick dem att förenas mot terrorsekten. Men hoten mellan partierna kvarstår. Frågan är om våldsamheter mellan partierna återvänder när IS försvinner helt från den irakiska marken.

Det är befogat att frukta mer krig, men att hävda att folkmord och blodbad skulle riktas mot kurderna och kristna är magstarkt och har inget stöd i dagens politiska klimat i Irak. Relationerna mellan det kurdiska självstyret, kristna, yazidiska politiker och centralregeringen i Bagdad är starka sedan den före detta premiärministern Nouri Al-Maliki lämnade posten.

Det är mer sannolikt att en väpnat konflikt sker mellan de kurdiska falangerna, om inte de politiska partierna i irakiska Kurdistan kommer överens inom en snar framtid.

Ett annat sannolikt hemskt scenario är militära sammandrabbningar mellan yazidiska och assyriska styrkor och Peshmerga, efter de ökade spänningarna mellan dessa två folkgrupper och det kurdiska självstyret, efter anklagelser om etnisk rensning. Anklagelserna fick Assyriska riksförbundet i Sverige att kräva att utbildningsinsatserna till Peshmerga måste stoppas.

Jag delar Baksis oro om nya konflikter efter IS, men de scenarion som Baksi lyfter fram är han ensam om – de är osannolika med dagens politiska klimat i Irak.

Relaterat

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.