Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Till vänster: Anders Borg, som efter en skandalomsusad fest på Husarö skyllde sitt beteende på en blackout. Till höger: journalisten Robert Laul, som menar att hans minnesluckor var de första tecknen på att han blivit alkoholist. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

”Minnesluckan – ett av de första tecknen på att jag var alkoholist”

OPINION · ”Först kom kontrollförlusten, sedan minnesluckan. Därefter återställare, ett etiskt och moraliskt förfall, tredagarsfyllor och till sist det kemiska beroendet”, skriver Robert Laul.

Robert Laul
Tjänstledig journalist på Aftonbladet. Till våren aktuell med en bok om sitt alkoholmissbruk.

”Jag var på fest och drabbades av en blackout”, sa den tidigare finansministern Anders Borg när han bad om ursäkt för sitt beteende under sommarens mest omtalade privata tillställning.

Forskningen är ganska överens på den punkten: Att dricka sig till en blackout – minneslucka – är i bästa fall ett tecken på en osund konsumtion.

I mitt eget fall var det en tidig konsekvens som följdes av en lång rad andra konsekvenser som slutligen innebar att jag befann mig i ett regelrätt missbruk.

Minnesluckan var ett av de första tecknen på att jag var alkoholist: Först kom kontrollförlusten, sedan minnesluckan. Därefter återställare, ett etiskt och moraliskt förfall, tredagarsfyllor och det kemiska beroendet.

Under 2016 behandlades jag för alkoholberoende, och där fokuserade vi väldigt lite på antalet glas eller tillfällen: I behandlingen fokuserades det på drickandets konsekvenser.

Sommaren 2017 blev mitt första riktiga ”test”. Skulle jag klara en sommar utan alkohol?

Jag var nykter förra sommaren också men det var annorlunda då. Nyhetens behag. Jag var så motiverad. Hade träffat en fin flickvän. Gjorde EM i Frankrike och OS i Brasilien. Tiden flög. Jag med den.

Sedan blev det höst och vinter, och plötsligt befann jag mig i Washington som hemmaman. Där gick ett halvår till av bara farten.

Den här sommaren har jag varit hemma i Sverige. Jag har inte jobbat och förhållandet är slut. Men det blev en ny sommar utan alkohol.

Jag kan ärligt säga att det har varit en rolig sommar. Inte bara för att jag sett Dunkirk två gånger på bio, varit på Håkan Hellström på Ullevi och fått uppleva Torbjörn Nilssons comeback i Blåvitt. 

Nä, det har varit en rolig sommar för att den har varit precis som jag vill att somrar ska vara. 

Jag har kunnat följa med vännerna ut på krogen igen, lyssna på det goa tjötet och se det skumma utav ölen utan att jag har druckit en droppe. 

Jag har åkt snålskjuts när stämningen höjts efter några glas utan att jag själv behövt ta ett. 

Jag har andats in glädjen och upprymdheten hos mina vänner utan att jag varit det minsta berusad själv. 

Jag har kunnat vara närvarande och delaktig ihop med människor jag tycker om.

Och när jag har känt för det, har jag tagit bilen hemåt genom Göteborgskvällen.

I nästan 25 år levde jag i övertygelsen att det var omöjligt att ha roligt utan sprit men om jag kommer att minnas sommaren 2017 för något så är det en vacker solnedgång med avslutningstexten:

– Det går ju faktiskt visst.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.