Så vet du om du kan lita på opinionsundersökningen

Internet har gjort det enklare att göra en opinionsundersökning och sprida den via sociala medier. Men alla är inte pålitliga. Här är fem frågor som hjälper dig att bedöma om en undersökning är trovärdig.

Vem är beställaren/finansiären?

Undersökningen behöver inte vara felaktig bara för att finansiären har intressen som ligger i linje med undersökningens resultat. Men det kan vara en varningsklocka.

Vilket företag är utförare?

Att göra opinionsundersökningar är ett hantverk som kräver erfarenhet. Om utförarföretaget har funnits länge och är väletablerat ökar undersökningens trovärdighet.

Är frågan, svarsalternativen och bakgrundsbeskrivningen neutral eller vinklad?

Först och främst: Redovisas frågorna som svarspersonerna fått ta ställning till ordagrant? Om inte, dras trovärdigheten ner. Om ja: Hur neutrala är formuleringarna?

Hur många har svarat och är svarsgruppen relevant för frågeställningen?

En vanlig rekommendation är att man ska ha minst tusen svar för att kunna uttala sig med rimlig säkerhet om gruppen. Svarsgrupperna måste vara relevanta för frågeställningen. Om man vill jämföra Skåne och Småland kan man inte ha pratat med 1 000 personer från hela Sverige. Då blir de aktuella grupperna, de som bor i Skåne och Småland, alldeles för få.

Är förändringen eller tendensen statistiskt säkerställd?

En förändring som ligger inom felmarginalen, och alltså inte är statistiskt säkerställd, behöver inte stämma överhuvudtaget. Sanningen kan istället vara precis tvärtom; två procent upp var egentligen två procent ner.

Källa: Johan Martinsson, docent på Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och föreståndare SOM-institutet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer