Sex av tio unga vill gärna äga sin bostad, men hela tre av fyra som idag hyr saknar möjlighet att köpa. Det visar en Novus-undersökning. Sveriges Byggindustrier anser att det krävs en rad reformer för att förändra bilden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Debattinlägg

”Möjliggör för fler unga att köpa en första bostad”

Publicerad

”Kapitalsvaga grupper behöver ges bättre möjlighet att kunna efterfråga och köpa en bostad. Sveriges Byggindustrier menar att detta kräver nödvändiga reformer”, skriver företrädare för Sveriges Byggindustrier.

Om debattörerna

Catharina Elmsäter-Svärd
VD Sveriges Byggindustrier
Anna Broman
Bostadspolitisk expert, Sveriges Byggindustrier

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Sverige har ingen bostadspolitik för den växande andel av befolkningen som saknar kapital, kötid och kontakter.

Bostadsminister Per Bolund (MP) behöver släppa sitt försvar av kreditrestriktionerna som gör det omöjligt för unga vuxna att köpa en första bostad.

Sverige växer. Inom ett decennium är vi 11 miljoner invånare. Därför är det så oroande att nyproduktionen av bostäder nu sjunker.

Vår prognos är att 42 500 bostäder i flerbostads- och småhus kommer att byggas under 2019. Det är ett tapp med en tredjedel sedan konjunkturtoppen 2017.

Den 1 mars är det ett år sedan det skärpta amorteringskravet infördes. Det innebär att bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst behöver amortera ytterligare en procent per år.

Åtgärden genomfördes av omsorg för hushållens samlade skuldsättning, men konsekvensen blev att det byggs färre bostäder och att trösklarna till den första bostaden blivit högre.

Unga vuxna som saknar en ”mammapappa-bank” har kommit ännu längre ifrån den ägda bostadsmarknaden.

Sveriges Byggindustrier har låtit Novus intervjua 1 000 unga vuxna i åldern 18-25 år om sina bostadsdrömmar. Sex av tio vill ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Samtidigt saknar tre av fyra som hyr sitt boende möjlighet att köpa en bostad.

Nära hälften av uppger att de inte tjänar tillräckligt mycket. Bara 20 procent har 200 000 kronor eller mer att använda vid ett bostadsköp.

Den dysfunktionella hyresmarknaden, i kombination med ett amorteringskrav som gör det omöjligt att köpa en första bostad, är ett generationssvek som tvingar unga vuxna in på den dyra andrahandsmarknaden.

I till exempel Stockholm innebär andrahandsboende en kostnad på i genomsnitt 5 000 kronor mer i månaden än om man fått möjlighet att köpa precis samma bostadsrätt. Det är 60 000 kronor om året som inte kan användas för att spara ihop till en buffert.

Det är glädjande att januariavtalet mellan S, MP, C och L lyfter behovet av regelförenklingar för att snabba på byggprocesser, men så länge politiken inte adresserar finansieringsfrågan kommer bostadskrisen att kvarstå.

Kapitalsvaga grupper behöver ges bättre möjlighet att kunna efterfråga och köpa en bostad. Sveriges Byggindustrier menar att detta kräver nödvändiga reformer som över huvud taget inte tas upp i januariavtalet.

  • Kravet på 15 procents kontantinsats har spelat ut sin roll efter att amorteringskravet skärptes. Vid en översyn bör det utredas vilka undantag för förstagångsköpare som kan införas och vilken nivå som är lämplig.
  • Inför ett subventionerat bospar för förstagångsköpare. Detta möjliggör för fler individer att skapa en grundplåt och hjälper fler in på den ägda bostadsmarknaden.
  • Utveckla hyrköp som en väg från hyrt till ägt boende för den som vid tillträde saknar kapital. Hyrköp innebär att viss del av hyran är destinerad till att bli en del av egen insats och ger möjlighet att köpa loss bostaden till ett förutbestämt pris vid en senare tidpunkt.

Bostadsminister Per Bolund (MP) kan inte blunda för att bostadsmarknaden kommit att präglas av precis samma insider/outsider-problematik som arbetsmarknaden.

Vi måste bygga ännu mer, men framförallt behöver fler unga kunna känna det framtidshopp vi människor gör när det finns jobb, bostäder och goda möjligheter att resa däremellan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.