När RUT-avdraget för läxhjälp i hemmet togs bort för ett år sedan införde regeringen istället ett särskilt bidrag som skolorna kunde söka för att arrangera läxhjälp i egen regi.

Ett år senare kan vi konstatera att det statliga bidraget skapat en stor ojämlikhet. På vissa orter får alla elever tillgång till kommunalt arrangerad läxhjälp, på andra handlar det om någon enstaka procent.

Genom en mindre regelförändring skulle regeringen dock enkelt kunna uppfylla sin vision om ’läxhjälp för alla’.

Regeringens avsikt var att alla elever skulle ha samma rätt till läxhjälp istället för att låta föräldrars betalningsförmåga avgöra om man kunde skaffa privat läxhjälp. Det är en god ambition, men att ge statligt bidrag till skolorna i stället för skattereduktion har tyvärr lett till ny ojämlikhet, fast nu beroende på var du bor. 

SVT har under förra veckan rapporterat om att det är stor skillnad på möjligheten att få läxhjälp i olika kommuner.

I Sollentuna är exempelvis chansen att man som elev får hjälp nästan fyra gånger så stor som i Stockholm. Den här typen av lotteri för att få ta del av den statligt finansierade läxhjälpen var självklart inte avsikten.

Utbildningsminister Gustaf Fridolin har nu också uttalat sig kritiskt till utfallet av reformen. 

Dessutom, är man gymnasieelev får man garanterat inte del av ’läxhjälp för alla’ eftersom statsbidraget begränsas till grundskoleelever.

Den avgränsningen beslutades trots vetskapen om att behovet på gymnasiet är större än i grundskolan.

En stor utmaning för skolornas huvudmän har varit det regelverk som omgärdar statsbidraget. Bland annat måste läxhjälpen utföras av utbildade lärare.

Det är många skolor i Sverige som idag inte ens lyckas hitta tillräckligt många lärare till den vanliga undervisningen. Att då anställa ytterligare lärare för läxhjälp är en omöjlighet och eleverna blir utan det stöd de så väl behöver.

Om man öppnar upp regelverket så att skolornas huvudmän själva får avgöra hur man organiserar läxhjälpen så kan skolorna ta hjälp av bland annat privata läxhjälpsföretag, som har som enda uppgift att utveckla den bästa tänkbara läxhjälpen utifrån alla elevers unika förutsättningar.

Läxhjälpsföretag använder huvudsakligen högskolestudenter som läxhjälpare, vilket visat sig vara en fantastisk lösning.

De är ämneskunniga, ambitiösa, inspirerande och agerar som förebilder åt yngre elever. Dessutom finns det många högskolestudenter runt om i vårt land som vill agera mentor och stöd åt yngre elever samtidigt som det drygar ut studentkassan och bygger meriter för framtiden.

Gustav Fridolin, låt läxhjälpsföretagen hjälpa dig uppnå regeringens vision om ’läxhjälp för alla’.

Om du gör den regelförändringen så kan lärarna fokusera på undervisningen och högskolestudenterna får arbetslivserfarenhet. Läxhjälpsföretagen kan växa och utveckla både pedagogiska verktyg och digital läxhjälp.

Men framför allt så kan alla elever få individuellt anpassad läxhjälp.

Det är en liten regelförändring som ger många samhällsvinster. Låt oss hjälpa dig och regeringen att uppnå er vision om ’läxhjälp för alla’.