Färre barn idrottar efter pandemin. Foto: Bildbyrån.

Tre år efter pandemin – barnidrottandet minskar

Uppdaterad
Publicerad

Coronapandemin slog undan fötterna på Idrottssverige. Snart fyra år senare har många sporter fortfarande inte rest sig.

Nya siffror som TT tagit del av visar på ett tydligt ras när det gäller idrottsutövandet.

Pandemins utbrott våren 2020 fick påverkan på hela samhället – landets idrottsklubbar och förbund inkluderade. Men medan restriktionerna sedan länge tagits bort så märks fortfarande de negativa konsekvenserna för Idrottssverige.

Riksidrottsförbundets preliminära siffror för vårterminen 2023 gällande det så kallade Lok-stödet (lokalt aktivitetsstöd) som kan sökas av föreningar för ersättning avseende barn- och ungdomsidrott talar ett tydligt språk:

En viss återhämtning har skett jämfört med förra årets siffror men fortfarande kan 53 av 71 idrottsförbund redovisa en nedgång jämfört med innan pandemin bröt ut 2019.

Förändring i procent av antalet deltagartillfällen för de största sporterna i Sverige 2021 och 2022 jämfört med 2019. Foto: Anders Humlebo/TT

Kraftigt fall på över 30 procent

För en del idrotter som bowling, parasport och curling handlar det om kraftiga fall på över 30 procent när det gäller antalet registrerade deltagartillfällen.

– Man kan sammanfatta det som att mycket återstår att göra. Jag kan glädjas åt en viss förbättring men revorna är kvar, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet (RF) om det minskade idrottsutövandet.

Siffrorna visar att små idrotter har haft betydligt svårare att återhämta sig efter pandemin än exempelvis fotboll och hockey. De som också drabbats i stor omfattning är inomhus- och kontaktidrotter som till exempel brottning, boxning och budo- och kampsport.

Tjejer slutat i större utsträckning

Ur ett jämlikhetsperspektiv finns också en utmaning då det är betydligt fler tjejer än killar i åldern 13–16 år som nu skurit ned på idrottandet.

– Tjejer rör sig redan betydligt mindre och det är därför allvarligt om ovanpå det så är det tjejer som har slutat i allt större utsträckning. Många av de här små idrotterna finns också representerade i utsatta områden och där finns redan små förutsättningar att röra sig, säger Gisela Nyberg, docent i folkhälsovetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Så mycket tappar de olika idrotterna

I jämförelse med 2019 – före pandemins utbrott – har 53 av 71 specialidrottsförbund drabbats av minskade deltagartillfällen. Så här ser det ut nedbrutet på några av de största idrotterna avseende vårterminen 2022:

Amerikansk fotboll: – 33 procent

Badminton: – 16 procent

Bandy: – 5 procent

Basket: 0 procent

Bordtennis: – 14 procent

Bowling: – 37 procent

Boxning: – 10 procent

Budo och kampsport: – 18 procent

Curling: – 31 procent

Fotboll: 4 procent

Friidrott: – 21 procent

Golf: – 7 procent

Gymnastik: – 11 procent

Handboll: – 10 procent

Innebandy: – 17 procent

Ishockey: 1 procent

Kanot: – 25 procent

Konståkning: 6 procent

Motorsport: – 20 procent

Parasport: – 39 procent

Ridsport: – 4 procent

Rodd: – 25 procent

Segling: – 4 procent

Simidrott: – 8 procent

Skidor: – 9 procent

Skidskytte: 26 procent

Skyttesport: – 25 procent

Squash: – 33 procent

Styrkelyft: – 40 procent

Tennis: 2 procent

Triathlon: – 45 procent

Tyngdlyftning: – 18 procent

Volleyboll: 17 procent

Källa: Riksidrottsförbundet (RF)

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.