OS-hjälten Frida Hansdotters sommarprogram i P1 lanserades i dag. Med darr på rösten berättar hon för första gången om den stora sorgen över sin mamma, Britt-Marie Westring Johansson, som avled i sviterna av tumörsjukdomen leiomyosarkom i april 2012.
– Hon blev tröttare på slutet och det gick fort. Men på något hemskt, underbart vis, kände jag att jag fick ett fint slut. Vi fick prata in i det sista, och även om det var mycket tårar på slutet så var det fint. En tuff tid som jag knappt minns, säger Frida Hansdotter till Sommar i P1.
Tiden som följde efter var svår för Hansdotter, men när det var som tyngst och paniken var stor var det just hennes mammas ord vid en tidigare kris som fick en henne i balans.
”Frida du behöver inte åka skidor, du är så otroligt duktig och kan bli bäst i världen, men vill du inte det här finns det annat i livet” var hennes mammas ord.
– Vad rätt hon hade min kloka mamma, fortsätter Frida Hansdotter.
Fick tillbaka glädjen
– För att klara mina dagar utan att riva upp mitt sår bestämde jag mig för att jag inte ville prata mer än det behövdes. Jag kommer ihåg att jag satt på mitt hotellrum i Schweiz, hade panik och ville hem. Men jag ville åka skidor, och där och då skulle jag ringt min mamma, men det finns inget som kan få det ogjort och inget kan få tillbaka min mamma. Jag vet att mamma sitter däruppe i himlen och säger åt mig att du ska inte gå runt och vara ledsen. Jag tog vara på de orden, säger hon.
– Vill jag inte sitta på ett hotellrum i Schweiz kan jag göra nått annat. Men nej, jag vill det här. Jag ska satsa – jag ska göra det ordentligt, och träning och skidor blev min frihetszon, det var där glädjen fanns. Även om jag hade panik på eftermiddagarna så såg jag hopp.
Hon fick tillbaka glädjen i skidåkningen. Och hade bestämt sig, hon skulle göra det här för sin egen skull – och hon hade roligt på skidorna. Hon tog fyra pallplatser och sin första pallplats på VM. Ett brons i Schladming.
”Sorg är kärlek, kärlek till någon man älskat”
– Jag hade inte förlorat ett guld – jag hade vunnit ett brons, min första VM-medalj. Jag önskar att mamma fick dela mina framgångar. Jag har valt att inte prata om mamma bortgång, för det har vart min sorg, säger hon.
– Men eftersom hon, precis som resten av familj har varit en stor del i min framgång, vill jag hylla henne. Jag saknar henne varje dag och har dagar med panik, men det finns inget att göra åt det och då väljer jag att se tillbaka på allt hon gett mig. Sorg är kärlek, kärlek till någon man älskat. Jag vet att hon är med mig.
Hyllar Charlotte Kalla
Hon hyllar också Charlotte Kalla, som hon menar inspirerade henne till sitt OS-guld i Pyeongchang.
– Hon utstrålade självförtroende och glow. Vilken inspiration och vilja, det där ska jag också lyckas med, tänke jag.
När hon var ung spelade Hansdotter fotboll, men när det kom till att välja var det inga tveksamhter.
– Något fotbollsproffs skulle jag nog inte bli. Det var kul att tillhöra ett lag och spana på snygga fotbollsgrabbar, men inte så mycket mera. Längd och slalom däremot, det var två sporter där jag hade både kärlek och ett driv.
Programmet sändes på onsdagen.