Black Lives Matter, förkortat BLM, är en amerikansk organisation som organiserar protester mot våld som utförts mot svarta människor. Foto: TT Nyhetsbyrån

DOKUMENT: Dödsskjutningen startade idrottskonflikten i USA

Uppdaterad
Publicerad

Den idrottsliga protesten med att knäböja när den amerikanska nationalsången spelas i de stora proffsligorna startade 2016 – och har inte slutat sen dess.

Den har sitt ursprung i Black lives matter-rörelsen som bildades 2012 sedan den afroamerikanske 17-åringen Trayvon Martin skjutits till döds. I botten protesterar man mot att vita poliser skjutit ihjäl personer av afroamerikanskt ursprung, utan rättsligt efterspel. Men kopplingen mellan idrott och aktivism har funnits genom i princip hela USA:s idrottshistoria.

Alvin Duplessis, 10, och Thomas McGriff, 5, under en demonstration mot skjutningen av Trayvon Martin. Foto: TT Nyhetsbyrån

– Aktivism och idrott har gått hand i hand ända sedan OS (1936 i Berlin) med Jesse Owens, vi har haft Muhammad Ali och Johan Carlos och Tommie Smith vid OS 1968, har Isiah Thomas, invald i Hall of Fame för sina meriter som basket-spelare, sagt till Newsone.

Det fick stort genomslag när den afroamerikanske quarterbacken Colin Kaepernick gick ner på ett knä i samband med en match i amerikansk fotboll i augusti 2016. Något som fick president Donald Trump att rasa eftersom han anser att de knäböjer inte visar respekt mot den amerikanska nationalsången och flaggan.

Colin Kaepernick är nu, två år senare, fortfarande utan kontrakt.

Colin Kaepernicks protest spred sig över hela världen. Foto: TT Nyhetsbyrån/SVT montage

Kvinnliga basketspelare först ut att protestera

Dock var det kvinnliga basketspelare i WNBA-laget Minnesota Lynx som var först med att protestera under ett idrottsevenemang, skriver Dagens Nyheter. Det skedde i juli 2016 då de krokade arm iförda vita t-shirts med ett rosa band, en symbol för att visa medvetenhet, efter två dödsskjutningar av poliser som fått liten uppmärksamhet.

Spelare från Minnesota Lynx och Seattle Storm stod arm i arm under en tyst minut för Heather Heyer, som dödades i Charlottesville. Foto: TT Nyhetsbyrån

Flera andra lag följde efter och värmde upp i svarta t-shirts med Black lives matter-tryck innan WNBA-klubbarna svarade med att bötfälla spelarna. Detta var när Barack Obama var president.

200 NFL-spelare på knä i helgen

Under helgen visade runt 200 NFL-spelare i amerikansk fotboll sitt stöd genom att gå ner på knä och fler sporter, kända idrottsmän och kända personligheter har vädrat sina åsikter sedan dess. Det finns även varianter på knäböjandet genom att stanna kvar i omklädningsrummet när nationalsången spelas och flaggan hissas. 

När basketstjärnan Stephen Curry tvekade att, som regerande NBA-mästare för sitt Golden State Warriors i Oakland i Kalifornien, besöka Vita huset drog Trump omedelbart in inbjudan för honom. NHL-mästaren Pittsburgh besökte dock Vita huset samma. Även motororganisationen Nascar har visat sitt stöd för Trump.

Golden State Warriors Stephen Curry. Foto: TT Nyhetsbyrån

Amerikanska superstjärnan första vita idrottare att knäböja

Fotbollsstjärnan Megan Rapinoe valde först att knäböja under nationalsången under en ligamatch i USA.

”Jag äcklas av hur han (Kaepernick) har behandlats och allt hat han har fått utstå på grund av det här. Det minsta jag kan göra är att knäböja för att hjälpa honom att väcka diskussionen”, sade hon efteråt.

Och när fotbollsvärldens alla ögon riktades mot VM i somras fortsatte hon att protestera mot Donald Trump. Bland annat genom att inte sjunga med i nationalsången.

”Det är ett sorts 'fuck you' till alla sorters orättvisa som (Donald Trumps) kabinett står för. Jag kommer nog aldrig att hålla handen över hjärtat eller sjunga nationalsången igen”, säger hon.

Megan Rapinoe saknades när USA mötte England. Foto: Bildbyrån/Arkiv

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.