Dunga: ”Sambafotbollen finns överallt”

Publicerad

Vi kallar det Sambafotboll när vi ser brasilianarna dansa fram på planer världen runt och briljera med sitt tekniska spel. Jogo bonito, som man säger i Brasilien, kännetecknar brassefotbollen. Snygga finter och tricks som leder till vackra mål. Men idag plockas lovande fotbollsspelare till Europa vid tidig ålder och legendar Dunga menar att det gör den nya generationen mer försiktig.

– Fotbollen bli alltmer globaliserad och därför blir den alltmer likartad. Alla säger att de vill spela offensiv sambafotboll, men alla landslag backar bakom bollen så fort de förlorar, menar Dunga.

Dunga vet vad han pratar om, hans meritlista består av ett helt decennium som spelare i det brasilianska landslaget och senare tog han själv över som förbundskapten. I Sverige minns alla när Dunga tillsammans med övriga landslaget slog ut Sverige i semifinalen 1994 för att sedan kamma hem guldet mot Italien.

Sambafotbollen lever kvar

Men trots guldet är VM-truppen 1994 ingen favorit i Brasilien. Det beror just på att många anser att det spelades en betydligt sobrare och defensiv fotboll då. Landslagen som ligger brassarna varmast om hjärtat och som de anser spelade äkta sambafotbollen, är de från 1970 och 82 med legender som Pelé och Zico. Men frågar man dem som fortfarande drömmer om att bli fotbollsproffs och som alltså föddes långt senare så tycker de att sambafotbollen lever kvar.

Allteftersom tiden går förändras fotbollen. Den kommer aldrig vara densamma. De brasilianska spelarnas sambafotboll är fortfarande intakt. Det kommer inte ändras, konstaterar argentinaren Lúcio Marinelli  som SVT träffar vid en uttagning till ett lokalt proffslag i Rio de Janeiro.

Drömmer om att bli en ny Messi

Logiskt sett kan det tyckas konstigt att en 19-årig pojke fortfarande försöker bli proffsspelare. Han drömmer fortfarande om att bli en ny Messi eftersom fotbollen är det bästa som finns. Lúcio Marinelli har blivit kompis med Gustavo Theodoro medan han väntar på att få visa vad han går för på plan. Trots sin ringa ålder tycker även han att sambafotbollen är minst lika bra nu som förr.

– Landslaget tränar tillsammans och lär känna varandra på det sättet. Dessutom är det en fördel att nästan alla spelar i Europa. De möts på planerna där och vet därför hur landslagskamraterna gillar att spela. Så då blir det sambafotboll i slutändan i alla fall, förklarar Gustavo Theodoro.

Sambafotboll – inte bara för Brasilien

Dunga menar att man inte kan se sambafotboll som ett strikt offensivt spel. Och han tycker inte heller att det är ett spelsätt enbart brassarna har patent på. Han tror att det finns lite samba hos många andra landslag också.

– Folk jämför alltid med de brasilianska spelarna. Han som dribblar på 10-20 centimeter. Det är inte alltid möjligt att ta efter. Men sambafotboll kan även vara att se en europeisk spelare som gör en klockren och genomtänkt pass på 40-50 meter till ytterbacken. Fotboll är inte bara anfall. Det är anfall och försvar. Därför finns även sambafotbollen i det defensiva spelet, säger Dunga.

Pallar Neymar trycket?

Många av spelarna i dagens landslagstrupp drar iväg till Europa vid tidig ålder och förblir därför relativt okända för publiken här i Brasilien. Ett vanligt samtalsämne i för-VM-tider är om Neymar kommer palla trycket. Dunga menar att man måste se bredare än så:

– Pelé, Romário och alla stora stjärnor hade ett lag bakom sig som möjliggjorde deras spel. Med Neymar kommer det inte vara annorlunda. Och han har ett lovande gäng med sig med Oscar, Hulk och andra talangfulla spelare. Om de sköter sina positioner rätt och lägger upp spelet för Neymar så kommer han kunna göra skillnad, ler Dunga.

Inget landslag har än så länge vunnit både Confederations Cup och fotbolls-VM. Senast det spealades VM-final i Brasilien förlorade brassarna mot grannen Uruguay. Men möjligen kan 2014-års Jogo Bonito vända förbannelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer