Ekonomisk baksmälla ett hot mot damfotbollen

Uppdaterad
Publicerad

Skulderna för Tyresös stjärnspäckade damlag är värre än vad som först sagts. Drygt två miljoner back visar sig nu vara 7,8 miljoner minus. Och ett SM-guld i fotboll kan stå klubbarna dyrt. SVT Sport har talat med tre tidigare mästare som vittnar om en ekonomisk baksmälla.

Per Darnell, fd ordförande Djurgårdens IF dam:

Går det att vinna SM-guld utan att leva över sina tillgångar?

Damallsvenskan 2014

– En väldigt bra fråga. Jag tror att problemet är att det alltid finns ett driv att få ett bättre lag och att hybrisen efter ett SM-guld blir för stor. Man lever i en bubbla och tror att det kommer en massa sponsorer och att det ska ”regna pengar”, vilket gör att man satsar mer än man klarar av.

– Största problemet är att kostnaderna kommer i och med att man rekryterar men kommer sedan inte intäkterna – så sitter man ändå fast med kostnaderna. Inom herrfotboll kan man sälja spelare för att rädda ekonomin men det finns inte i damfotboll. Man blir av med lönekostnaden men får inga pengar för försäljningen.

– Det är inte unikt för damfotboll utan idrott i stort att när det går bra så har man en förmåga att tro mer på intäkterna och lite för kortsiktigt tänkande i stället för en flerårsplan, för att kunna få stabilitet.

– När ekonomin svänger i Sverige och världen så drabbas idrotten först och väldigt snabbt så man behöver ha större reserver och försiktighet. 

Erik Orring, ordf Umeå IK

Går det att vinna SM-guld utan att leva över sina tillgångar?

– Vi har lägre löner inom damfotbollen men när det gäller en riktigt toppspelare inom dam, så har klubbarna har bidragit till att driva upp lönerna. Jag tycker att det är viktigt att i stället bygga en plattform där man utvecklar egna talanger och via akademier.

– Vi tecknar långa avtal med de spelare vi tror på, så om det uppstår intresse så ska det i alla fall finnas en möjlighet att få in pengar vid en spelarförsäljning. Jag hoppas att den marknaden kommer men den är inte riktigt där än.

– Det finns alltid en risk i idrottssammanhang är att man blir för sugen på resultat och glömmer kostnadssidan. Grunden är att ha ett eget kapital så man vågar chansa när man värvar spelare. Men stora klubbar, till exempel i PL så får man mycket tillskott från ägarna och man har till stor del övergett idén om en sund ekonomisk verksamhet utan det är andra saker som driver ägare att satsa på verksamheten. Problemet är att de som satsar pengar tänker mer med hjärtat än med hjärnan. Man hade aldrig drivit ett företag såsom idrottsklubbar.

Eller är det dyrare efter ett SM-guld och att man även lever över sina tillgångar?

– När vi hade vår storhetstid så fanns det ett bra eget kapital (ca tre miljoner) när klubbledningen lämnade. Problemet uppstod efteråt när man försökte hänga med och gjorde fel värvningar och saknade förmågan som en bra verksamhetsledning måste ha. Om det blir en bra klubb eller inte är ju klubbledningen, det är där nyckeln till framgång ligger. Men man ska absolut kunna vinna SM-guld utan att riskera ekonomin och det tycker jag Umeå är ett bra exempel på. Damfotbollens största utmaning är att öka publikintresse – det är 10 000-kronorsfrågan.

Syns det en tendens?

– När det gäller fotboll så vet jag ingen klubb i världen som går bra utan tränartillskott så tycker det är fel att hänga ut speciellt damfotbollen. Det är snarare en jämlikhetsfråga för det är jättesvårt för damfotboll att få en större del av potten av sponsorspengarna, det fokuseras mer på herr.

Linköping FC  – Christer Mård, ordf

Går det att vinna SM-guld utan att leva över sina tillgångar?

– Ja, fast när man vinner så får man en extra boost att det ska öka intresset, med sponsorer, publik osv. Man gör en offensiv budget men inser snabbt att det inte blir någon boost. Det är lätt att dra iväg när man vunnit. Man tror att guldet ska ge en större inkomst men för vår del så var det väldigt lite. Och effekten kan även bli att spelarlönerna går upp.

– Man skriver kontrakt, värvar, förändrar truppen och eftersom man även ska ut i Europa så vill man kanske bredda truppen. Man vill göra bra ifrån sig och då gör man lite mer än det man hade tänkt sig.

– Alla som sysslar med damidrott tror att det är en tidsfråga tills det ständiga värdet och intresset på damfotboll ska öka, det trodde man ju även i och med dam-EM i sommar, men det är status quo. Det går varken upp eller ner.

– Man ser generellt att alla gör underskott och att det just nu inte finns något sug på att finansiera lagidrotten.

Vad ska man göra för att inte hamna i den situationen?

– Förra året gick vi ner i omsättning, vi valde att lägga mindre del på spelartrupp mot vad vi gjort tidigare, vi satsade mer på yngre spelare och det visade sig vara ett framgångsrecept. Vi kom ju trots allt trea, bara några poäng bakom Tyresö, med ett ungt lag. Så det gäller att rätta mun efter matsäck och man måste skapa bra träningsmöjligheter med det som finns och inte lägga så mycket på löner.

– Det viktigaste är om man bedriva verksamheten utifrån den ekonomin man har, då blir man konkurrenskraftig, blir långsiktig och får täckning för de satsningar man gör.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Damallsvenskan 2014

Mer i ämnet