Fakta: Hoppgrenar

Uppdaterad
Publicerad

Hoppgrenarna är den sektion av friidrotten där Sverige rönt många av sina framfångar under 2000-talet.

Längdhopp och tresteg

I båda dessa grenar springer den aktiva på en ansatsbana fram till ett märke (den sk plastelinan) och hoppar rakt fram. Hoppet mäts sedan från märket, inte från den punkt man hoppade, så det gäller att komma så nära det som möjligt utan att trampa över. Trampar man över blir hoppet ogiltigt.

Alla hoppare i en mästerskapsfinal hoppar tre gånger, de åtta främsta får därefter göra tre hopp till. För varje aktiv gäller att det längsta hoppet blir resultat. Mätningen görs från det bakersta märke hopparen gjort i sanden.

I tresteg skall första mellanlandningen ske på upphoppsfoten och andra mellanlandningen på den andra foten.

I båda grenarna godkänns bara rekord om medvinden varit maximalt 2,0 meter/sekund. Resultaten i tävlingen godkänns dock oavsett vind.

Höjdhopp och stavhopp

I båda dessa sporter gäller det att ta sig över en ribba. Det är inte hoppets faktiska höjd som mäts utan den höjd som ribban ligger på.

Man har tre försök på sig att ta en höjd: klarar man får man fortsätta på nästa höjd. Ribban ligger så att den normalt ska falla om den vidrörs av hopparen. Höjningarna görs efter ett schema som bestämts i förväg.

Stannar två eller flera hoppare på samma segerhöjd avgörs deras placeringar i första hand av antalet rivningar, i första hand på det sista hoppet, i andra hand i hela tävlingen fram till sluthöjden. Ligger man lika där blir det skiljehoppning där varje hoppare får ett försök på varje höjd som klarats i tävlingen. Man börjar på sluthöjden och fortsätter nedåt tills en hoppare klarar en höjd medan den andra river.

I höjdhopp kan man hoppa lite hur som helst, enda kravet är att upphoppet ska göras på en fot. Den helt dominerande stilen i dag kallas fosburyflop och innebär att man hoppar med ryggen mot ribban.

I stavhopp springer man med staven pekande uppåt, sätter ned den i en låda och trycker ifrån tills staven har en bra böj. Då gäller det att jobba upp med benen för att komma upp mot ribban och sedan trycka ifrån staven. Sist ska man passera ribban utan att riva den.

Staven kan vara av vilken längd eller vilket material som helst, men är i allmänhet gjorda av glasfiber. Det är dock inte tillåtet att flytta handfattningen under hoppet så att man kan ”klättra” på staven, inte heller att under passagen hålla i eller lägga tillbaka en ribba som håller på att falla. Hopparen kan dock begära att ribban flyttas något i djupled så att den kommer närmare eller längre bort från gropen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.