Robert Lindstedt och dubbelpartnern Horia Tecau föll i Wimbledonfinalen för tredje året i rad. (4-6, 6-4, 7-6 (7-5), 6-7 (5-7), 6-3)

Hemmasonen Jonathan Marray dansken och Frederik Nielsen stod för en skrällseger när de vann finalen med 3-2 i set. Finalen blev en riktig rysare, tredje och fjärde set gick till tie-break.

I fjärde setets tie-break var Marray/Nielsen två bollar från matchseger, dessutom på egen serve, men Tecau gjorde sin bästa retur på hela matchen och lyckades vända. Tillsammans med Lindstedt vann han setet och matchen gick till ett femte och avgörande.

Där är dansken och britten återigen två bollar från seger, när de ledde 5-3, och den här gången pallade de för trycket och kunde ta en seger ingen på förhand hade väntat sig.

– Vi kan inte tro det, det är svårt att ta in, säger Jonathan Marray, som nu blev förste britt att vinna en herrdubbel i Wimbledon sedan 1936.

– Hade någon sagt det här till mig för tre veckor sedan hade jag aldrig trott på det, håller Frederik Nielsen med.

– Det är det bästa jag upplevt i tennis, stödet från publiken gav mig gåshud.

Frederik Nielsen är inte den första i familjen att spela en Wimbledonfinal, men den första att vinna. Hans farfar Kurt Nielsen spelade singelfinal 1955 och föll då mot amerikanen Tony Trabert.