Han minns Portugal-sommaren i fjol, då 10 000 svenskar i gula tröjor såg EM-matcher på den ena modernt futuristiska och ändamålsenliga arenan efter den andra.
-När dom kom hem, så visste dom hur en fotbollsarena av i dag ska se ut och jag hoppas att det kommer att påverka utvecklingen här, säger Lars-Åke Lagrell.
När TT tar upp arenornas standard med förbundets ordförande så konstaterar han:
-Du sätter fingret på vårt problem.
-Våra anläggningar har byggts i ett tidigare skede, då det var ganska självklart hur en arena skulle utformas. Men för några år sedan började man bygga annorlunda ute i Europa och nu ser det inte ut på samma sätt som det gjorde på 1930-, 40- eller 50-talen.
Nu byggs det på ett helt annat sätt för åskådarna komfort och för att komma nära spelet och det krävs helt andra resurser vad gäller medier och sponsorer.
-Frågan är viktig, det är många länder ligger före oss, säger Lars-Åke Lagrell.
Stöts och blöts
Söderstadion i Stockholm kom till 1966 och av dagens allsvenska arenor är den, förutom årets helnya i Borås, den senaste som byggts från grunden.
Det finns en plan som har varit med ett tag, nämligen den på Olympia i Helsingborg, en arena som ståtar med byggåret 1898.
-Planen har faktiskt aldrig varit omlagd sedan dess, avslöjar klubbens informationschef Frederik Ericsson.
Olympia, tillika alla andra arenor, har förstås renoverats och byggts om flera gånger om. Idrottsparken i Sundsvall, som uppfördes 1903, fick exempelvis nya läktare runt hela planen 99 år senare.
Frågan om nybyggen stöts och blöts i många allsvenska kommuner, och Lars-Åke Lagrell är inte den ende som anser att utvecklingen går väldigt långsamt.
-När det gäller komfort har vissa ishockeyarenor kommit längre än vad vi har gjort. Vi har inte ens nått dit att vi sätter företagsnamn på arenorna, vilket är ett sätt att klara finansiering.
Rar antikvitet
I såväl Stockholm som Göteborg och Malmö är frågan om nybygge ständigt på tapeten. En evenemangsarena i Globen-området är aktuell, och i Malmö betraktas stadion från VM-året 1958 knappast som någon framtidsgryta.
-Nej, och diskussionen pågår, säger matchansvarige Henrik Bergkvist i Malmö FF.
I Göteborg finns antikviteten Gamla Ullevi, en rar konstruktion byggd 1916 vars like man i högstadivisionerna på fotbollskontinenten utan sorg och saknad lämnat bakom sig för länge sedan.
Exempelvis erbjuder medialäktaren den i dag så teknikstyrda pressen ett (1) eluttag, ett bevis för att it-världen ännu inte gjort sin entré på Gamla Ullevi.
Men nu tyder mycket på att HB Alliansen, där IFK Göteborg och Örgryte ingår, redan i april kommer att föreslå ett nybygge.
-Vi har släppt tanken att göra något med stora Ullevi, säger Lars Ranäng, ordförande i handelsbolaget, till TT.
-Vi behöver en arena för mellan 15 000 och 17 000, och det är bland politikerna balansgången i huvudsak sker. Vi måste veta vilka vi har med oss.
I klartext innebär detta att Göteborgs kontroversielle men drivande och starke man, Göran Johansson (s), måste med på vagnen.
Grädde på moset
Borås stads ekonomichef, Christer Johansson, sätter också den politiska enigheten överst när TT ber honom avslöja knepet bakom en helt ny arena.
-Om det blir politiskt bråk, då kan du glömma alltihop, säger han.
-Därtill måste man lägga sig på en rimlig ekonomisk nivå, och man måste ha en skicklig byggorganisation.
Prislappen för hela projektet Borås Arena är 119,5 miljoner.
-En fin anläggning betyder mycket för publiktillströmningen och vi kommer att se detta i Borås, säger Lars-Åke Lagrell.
Som grädde på moset kommer också Anders Svensson hem från Southampton. Den nya Boråsarenan i all ära, men Lars-Åke Lagrell tycker att nybyggnationen gått alldeles sakta i Sverige.
Men det finns tecken på att vi de närmaste tio åren möjligen har en liten arenarevolution att se fram emot i Sverige, då mer skapas än vad det gjort det senaste halvseklet?
-Ja, jag tror det, säger Lars-Åke Lagrell, och det beror på att det finns mer pengar i samhället i dag och att benägenheten att använda sig av privata lösningar har fått fäste inom fotbollen.
TT