Hundratusentals fotbollssupportrar har den senaste månaden rest till Polen och Ukraina för att uppleva fotbolls-EM på plats. De har ätit, druckit, bott på hotell, shoppat och turistat för miljarder.
Nu är mästerskapet över – men värdländerna kan räkna med besökseffekter under lång tid framåt.
Städernas exponering i media lockar till sig nya resenärer och en del av dem som varit på plats väljer att komma tillbaka vid ett senare tillfälle.
Frågan är om vi någonsin kommer att få uppleva ett evenemang av samma storlek i Sverige i framtiden?
– De allra största megaevenemangen får vi nog inse att de blir för svåra för oss. Men det finns så oerhört många precis där under som vi verkligen skulle kunna vilja och klara av att arrangera.
– Men för att göra det behövs en nationell kraftsamling. Vi, besöksnäringen, övriga näringslivet och framför allt politikerna måste vara med, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.
Regeringen välkomnar det samarbete som Riksidrottsförbundet inlett tillsammans med Svensk Turism AB. Målet är att ta fram en nationell strategi för att förbättra förutsättningarna att locka fler stora idrottsevenemang till Sverige.
Men SVT kan avslöja att idrottsministern i dagsläget inte är beredd att öka de ekonomiska anslagen.
– Nej, det har vi redan gjort. Vi har ökat anslagen rejält till svensk idrott. Om det blir mer återstår naturligtvis att se. Det beror på hur ekonomin utvecklas och det finns många, många som önskar att ta del av en växande kaka, inte bara idrotten, säger Lena Adelsohn Liljeroth till SVT Sport.
”Sverige ska aktivt verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land”. Det meddelande statsminister Fredrik Reinfeldt i sin regeringsförklaring 2006. Det har gått sex år sedan dess. För tre år sedan gick de svenska och norska fotbollsförbunden ihop för att tillsammans ansöka om EM 2016.
Men vare sig den svenska eller den norska regeringen ville vara med och satsa och ansökan fick dras tillbaka.
Kan kosta ett antal hundra miljoner
I förra veckan sade Svenska fotbollförbundets nye ordförande Karl-Erik Nilsson att han vill undersöka möjligheten att tillsammans med ett grannland ansöka om mästerskapet 2024.
Nilsson poängterade att en förutsättning är att riksdag och regering stödjer förslaget. Men Lena Adelsohn Liljeroth är tveksam.
– Vi har haft och kommer att ha stora idrottsevenemang. Men det innebär kanske inte att vi kan upp och tävla i de här största divisionerna. Vi ska också veta att många av de här evenemangen kostar innan det ens blir aktuellt att komma som slutkandidat. Det kan kosta ett antal hundra miljoner kronor i kandidatpengar.
– Jag tycker naturligtvis att det skulle vara väldigt roligt att ha ett stort fotbollsevenemang här. Men man kan kanske inte begära att svenska folket ska begära många miljarder för arenor som sen inte kommer att finnas, säger Adelsohn Liljeroth.
Vad säger du då till Karl-Erik Nilsson om han tar kontakt med dig angående stöd för en EM-ansökan?
– Då får de ta fram en kalkyl och berätta vilket land som är aktuellt som medarrangör, så tittar vi på det. När man sökte senast var det inte hållbart, säger Adelsohn Liljeroth.
Thomas Brühl är vd för svenska turistorganisationen VisitSweden.
Han menar att ett stort idrottsevenemang i Sverige är en vinst för alla inblandade: idrotten, den berörda staden, besöksnäringen och statskassan.
– Det är bra för varumärket Sverige. Det lockar hit besökare, inte minst efter evenemanget. Inför flera hundra miljoner tv-tittare får vi ut en historia om Sverige. Det gör att fler vill resa hit efteråt, säger Thomas Brühl.
Vad är ditt främsta argument för att politikerna ska vilja satsa mer pengar i de här frågorna?
– Det är bra för alla. Evenemang genererar skatteintäkter och momsintäkter, det bygger Sveriges varumärke, det lockar hit fler utländska besökare och sen är det förstås bra för idrotten, säger Brühl.
– När Göteborg arrangerade friidrotts-VM 1995 gav det direkta intäkter på 1,5 miljarder kronor enligt arrangören. EM 2006 gav i runda slängar 800 miljoner kronor under själva evenemangsperioden. Det är pengar rakt in i kassan och två bra exempel på det ekonomiska, säger Brühl.