SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo. Foto: Bildbyrån

SOK: Fler städer bör kunna konkurrera om OS

Publicerad

Fler städer måste få möjlighet att arrangera ett olympiskt spel. Det anser SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo efter att Los Angeles och Paris stått ensamma som kandidater till kommande sommar-OS. – Det är synd att det bara finns två städer för ett så viktigt och eftertraktat evenemang, säger han till SVT Sport.

Internationella olympiska kommittén utsåg nyligen Paris och Los Angeles till värdstäder för de olympiska sommarspelen 2024 och 2028. De två miljonstäderna var de enda kandidaterna som återstod sedan Hamburg, Budapest och Rom dragit tillbaka sina ansökningar i förtid. Vilken stad som får vilket år är inte bestämt än.

Det är inte första gången mindre bemedlade kandidater hoppar av. Kostnaden för att arrangera OS fortsätter att skjuta i höjden, trots att IOK understryker att de vill se värdstäder som prioriterar hållbarhet och sunda ekonomiska ramar.

Oroande utveckling

Bristen på städer som klarar av en kandidatur oroar Sveriges olympiska kommitté, SOK. Och att spelen gång på gång förläggs i de största städerna går emot den Olympiska idén, tycker Peter Reinebo.

– Det här är ingen utveckling som den olympiska rörelsen önskar sig. Man måste hitta sätt som gör ansökningsproceduren enklare och kortare. Självklart vill man ha fler orter som är aktuella.

”Samhället kan samla sig”

En OS-ansökan ger en stad eller region chans att utvecklas på såväl sociala som ekonomiska plan, något som fler länder borde få ta del av, menar Peter Reinebo.

– Att söka ett OS gör att ett land eller en region samlar sina krafter. Man får möjligheter att utveckla idrott och infrastruktur men också använda ett stort evenemang som hävstång för många andra satsningar. Det handlar om idrott men också om att hela samhället får någonting att samlas kring. Det tror jag är viktigt med den samhällsutveckling vi har nu.

Reformer är på gång

2015 antog IOK ett reformprogram som bland annat går ut på att underlätta för fler städer att söka spelen. Enligt Peter Reinebo pågår reformarbetet för fullt, där vissa bitar redan finns på plats.

Tanken är att ansökningsprocessen till vinter-OS 2026 helt och hållet ska följa de nya riktlinjerna.

Lätta på ekonomiska kraven

Reinebo lyfter fram några konkreta åtgärder som ska bidra till ökad mångfald bland värdstäderna.

Bland annat kommer IOK att lätta på kravet att kandidaterna ska kunna presentera en färdig ekonomisk plan för spelen redan från första ansökningsdatum.

– I en ansökningsprocess där du tidigt måste lova ganska mycket sorterar du bort länder med en trögare demokratisk process. Det är inte bra. Inför 2026 provas en kortare process – under första året behöver man inte lova saker och ting. Det ger möjligheter till många fler länder att vara med i matchen.

”Sprid ut spelen”

Uppfattningen att ett spel måste hållas på en och samma ort försämrar också urvalet markant, menar Peter Reinebo.

De olympiska spelen växer ständigt och få städer kan i dag på egen hand erbjuda den mängd arenor, hallar och terräng som krävs för tävlingarna.

– Man borde kunna sprida spelen mellan olika städer och kommuner. Det vore positivt om det kan bidra till att skapa olika typer av sommar och vinterspel. Det viktiga är att det blir bra för de aktiva och att spelen kan utvecklas med lite olika karaktär. Att de aktiva bor i samma OS-by går ju att ordna.

Ett upplägg som skulle gynna en svensk vinterspel-ansökan.

– Då kan snö- och isgrenar hållas i Stockholm medan grenar som kräver fallhöjd söker sig till en annan plats, till exempel Åre.

Positiv till Paris och Los Angeles

Samtidigt betonar Peter Reinebo att han ser både Paris och Los Angeles som utmärkta värdstäder för kommande sommar-OS.

– Det är två väldigt bra alternativ. Om det nu blir de två så är det bra för de aktiva och de andra länderna. Men i det långa loppet behöver man lite hårdare konkurrens.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer