I SVT Sports reportageserie om idrotten och dess psykologiska hälsoaspekter berättade svenska landslagsmålvakten Hedvig Lindahl om när hon nådde botten efter OS 2012.
– Jag tyckte att alla tittade på mig, att det var mitt fel att vi åkte ur, att alla hatade mig, säger hon till SVT Sport.
Ses om välfungerande
Elitidrottare ses ofta som välfungerande och högpresterande av vården och många får inte den hjälp de behöver.
– Idrotten kanske är det enda som fungerar, medan allt annat är kaos i livet. Där finns ett mörkertal, säger Caroline Jönsson som är legitimerad psykolog och före detta landslagsmålvakt i fotboll.
Prestationsinriktat
Även inom idrottsrörelsen kan det vara snårigt att få den hjälp idrottaren behöver. Flera föreningar arbetar med coacher och idrottspsykologer som saknar kompetens att vårda.
– Det finns inget sätt att läsa till och bli idrottspsykolog. Det är en term som används generellt.
Felbehandling förödande
Att behandlas av fel person kan ge förödande konsekvenser, menar Caroline Jönsson.
– Det värsta som kan hända är att du mår sämre, när du pratat med någon som inte har behörighet.
Elitens osynliga ohälsa
30% av Sveriges elitidrottare mår dåligt. Det visar preliminära siffror som Gymnastik- och idrottshögskolan har tagit fram.
Aktiva landslagsidrottare har fått svara på en enkät. Av dem uppger 30% att de någon gång under sin karriär mått psykiskt dåligt.
Det är är något vanligare att kvinnor upplever psykisk ohälsa än män.
Källa: ”Elitens osynliga ohälsa” av Cecilia Åkesdotter.