Vill, eller bör, huvudsponsorn staten ändra på Riksidrottsförbundets utbetalningssystem?
Partierna vill se hur pengarna används, och många partier vill öka det årliga stödet till idrottsrörelsen, men man vill att det ska vara transparent – och man följer RF:s egen utredning om att förändra.
”I dag gynnar riktlinjerna lagidrotter med stora grupper som tränar ofta. Tidigare kartläggningar har också visat att mest pengar hamnar i redan välbeställda kommuner. Staten kan ställa upp vissa mål för bidragsgivningen, men det är upp till idrottsrörelsen att bestämma hur målen ska uppnås.”
Så svarar det parti som kanske främst vill förändra LOK-stödet, Vänsterpartiet. Man vill ha förändring – men vill inte peta i hur RF jobbar.
Moderaterna vill öka regeringens styrning över stödet med hänvisning till att utredningar visat att tjejer missgynnas av systemet, samt att idrotter med stora träningsgrupper, medan Socialdemokraterna , som också konstaterar att det finns en snedfördelning, vill göra förändringarna i dialog med RF, som utreder frågan.
Statens stora stöd till idrotten går via Riksidrottsförbundet, och LOK-stödet, av statens stöd på cirka 2 miljarder årligen används 600 miljoner till LOK-stödet. Det är ett system som fungerar – men som inte alltid ser så rättvist ut. Rika storstadskommuner får betydligt mer stöd per invånare, fattiga utflyttningsorter mindre.
– Barnbidrag betalas ut till miljonärer också. Vi tycker nog att det är bra att man delar ut pengar till dem som gör saker, menar Björn Eriksson, RF:s ordförande – som dock menar att det systemet går att förändra.
– Vi gör en jätteöversikt av LOK-stödet för närvarande, och målet är att balansera upp det något. Det lär bli så att behovet styr mer, och vissa områden får mer än andra i framtiden.
Det sticker ut att de rika kommunerna får så mycket mer pengar, men det är också ett bevis på var det bor många barn, och var man har aktiva föreningar.
LOK-stödet betalas ut efter hur många aktiviteter som utförs under ett år i ett lag/klubb. Pengarna betalas ut av distriktsidrottsförbunden till varje idrottsförening. Oavsett praktisk bakgrund, oavsett fysiska förutsättningar. Varje aktivitet (som registreras, numera på ett ganska avancerat och säkert sätt) ger ett ekonomiskt stöd. Men kritik från sporter utanför lagidrotterna finns då många anser att systemet gynnar sporter med många träningstillfällen och många deltagare.
Det kommunala självstyret gör det givetvis möjligt för kommuner prioritera kultur- och idrottsfrågor på olika sätt. Faktum är att det inte finns ett krav i kommunallagen på att ha en separat kultur- och fritidsbudget. Hur kommunerna sedan betalar ut sina bidrag till föreningarna kan skifta, men generellt är LOK-stödet grunden för kommunernas stöd (utöver tillhandahållandet av idrottsanläggningar och subventioner av plan- och arenahyror) till föreningarna.
Så tycker partierna om LOK-stödet:
L: ”Vi vill ha en tydligare uppföljning av målen för statens stöd till idrotten. Så länge måluppfyllelsen är god bör idrotten som idag i huvudsak själva fördela statsbidraget som de vill, men om måluppfyllelsen är dålig bör stödet minska eller öronmärkas i högre grad än idag. Liberalerna har därför föreslagit att regeringen bör överväga att öronmärka stödet till idrott för personer med funktionsnedsättning.”
M: ”Riksdagens utvärdering av statens idrottspolitiska mål, såväl som Centrum för idrottsforsknings utvärdering av statens stöd till idrotten, pekar på tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Aktivitetsnivån har sjunkit under lång tid inom barn- och ungdomsidrotten, och det är färre flickor än pojkar som får del av LOK-stödet. I utvärderingen av de idrottspolitiska målen konstaterade vi att statsbidragets funktion som styrmedel behöver utvecklas eftersom det är oklart vilka resultat som uppnås med de statliga bidragen, att regeringen bör blir tydligare om vad man förväntar sig av idrottsrörelsen och att detta sedan ligger till grund för uppföljningen.”
C: ”Vi vill se en bättre uppföljning av hur pengarna fördelas till ungdomarna och till olika delar av landet. RF ska fortfarande ha ansvaret för fördelningen men det är viktigt för C att kunna följa hur man når målen för LOK-stödet.”
S: ”Det är viktigt att LOK-stödet är transparent och välfungerande för sitt syfte. Vi vet att det finns en snedfördelning så att föreningar i kommuner med hög medelinkomst får mest pengar medan föreningar i kommuner med låg medelinkomst får mindre pengar. Stödet fördelas dock efter aktivitet och medlemmar, inte utifrån kommunal ekonomisk styrka. Där man har många medlemmar och mycket aktivitet, dit går det mesta av pengarna. RF arbetar med frågan. Om det ska ske förändringar bör det ske i dialog med RF.
SD: ”Vi har inga förslag eller åsikter i frågan.”
MP: ”Vi anser inte att politiken ska styra mer än övergripande, men det är viktigt att svenska idrottsrörelsen för det stöd som behövs för att det fungera i hela landet.”
V: ”Vi tror att det behövs en diskussion om dagens fördelning verkligen verkar i rätt riktning. Idag gynnar riktlinjerna lagidrotter med stora grupper som tränar ofta. Tidigare kartläggningar har också visat att mest pengar hamnar i redan välbeställda kommuner. I praktiken innebär det också att killar får större andel än tjejer av stödet. Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati, resurser och intressen. LOK-stödet är viktigt för att stödja föreningsdriven barn- och ungdomsidrott. Vi har förtroende för Riksidrottsförbundets bedömningar och utbetalningar av LOK-stödet.”
KD: ”LOK-stödet är viktigt för att stödja föreningsdriven barn- och ungdomsidrott. Vi har förtroende för Riksidrottsförbundets bedömningar och utbetalningar av LOK-stödet.”