Foto: BILDBYRÅN

Checklistan: Att göra och inte göra som idrottsförälder

Publicerad

Om man vill vara en bra idrottsförälder, hur gör man då? Forskaren Christian Augustsson listar fallgroparna och goda exempel.

Christians Augustsson är lektor i idrottsvetenskap och har gjort studier kring föräldrapress inom barn- och ungdomsidrotten. Här är hans 12 punkter:

Det SKA du göra som idrottsförälder

1. Finnas där
– Huvuduppdraget för idrottsföräldern är att finnas till i miljön, om man har möjlighet. Om jag tänker på andra miljöer i en familjs liv, i en vuxens vardag, hur ofta har du möjligheten att bara finnas till egentligen? Idrotten blir en fristad för föräldrar att inte prestera utan bara finnas i närheten.

2. Fråga barnet
– Prata med barnet om hur de vill att du ska finnas till och ge stöd. Man måste våga fråga och prata med barn om vad de tycker och tänker om det som är viktigt i deras liv. Helt enkelt fråga dem hur de vill att mamma eller pappa ska göra. 

3. Var lagom
– Om vi i Sverige är bra på att vara lagom... så är ju den bästa idrottsföräldern bra på att vara lagom. Man finns till, man pratar med barnen om hur de vill att det ska vara, och man hejar på. Engagemanget ska inte överstiga det som barnet själv har som mål i sin verksamhet.

4. Tänk långsiktigt
– Ta det långsiktiga perspektivet. Man kan njuta i stunden, ha roligt ihop här och nu, men ändå backa lite och se det långa perspektivet. Ett livslångt intresse för idrott kanske är huvudmålet med att man som förälder är med och stöttar sitt barn i att börja med något?

5. Heja
– Man hejar genom att vara positiv och förstärka det positiva, och dela ut feedback till alla i gruppen. Förstärk det som är bra. Som förälder ska man också kunna förstärka och ge feedback till att ett barn bara är där, man ska inte behöva prestera för att få feedback.

6. Inse att du är viktig
– Utan föräldrar blir det ingen barnidrott, alltså är vi viktiga.

7. Låt barnet prata först
Tävling och match är spännande och häftigt, därför ska man vara med när det är häftigt. Men man kan låta barnet prata först, låta barnets upplevelser styra när det kommer till att vinna och förlora. Med lite vuxen inväntan på barn kan mycket lösa sig. 

Det ska du INTE göra som idrottsförälder

1. Värdera inte barnet
– Man ska inte leva genom sitt barns prestationer. Det innebär att man som vuxen inte ska värdera sitt barn eller laget utifrån resultat.

2. ”Negga” inte
– Generellt sett är det få barn som uppskattar att man högljutt ger negativ kritik i den offentliga miljön i anslutning till match, att gapa och skrika helt enkelt.

2. Glöm inte pausen
– Man ska inte prata och kommentera barnets idrottande dygnet runt, utan låt det finnas frizoner i vardagen där man inte pratar om idrott.

3. Stjäl inte upplevelsen
– Man ska inte stjäla upplevelser från barn. Det  gör man om man ger sig in i situationer som barnet inte upplevt eller bearbetat på samma sätt som man själv. Man stjäl genom att ha för bråttom att kommentera situationer istället för att invänta ömsesidig kommunikation. Man har helt enkelt för dåligt tålamod. 

4. Lägg dig inte i
– Ta inte över ledarskapet från tränarna och ledarna från läktaren. Vi har lite skild syn på vad barnuppfostran är och hur idrott går till, så det är svårt, det finns de som tycker att man ska gå in och korrigera en nioåring. De föräldrarna som hamnar i det överilade engagemang är ibland inte medvetna om det, de tror att de gör rätt.

5. Försök inte ta över funktionärernas jobb
– Man ska inte ge sig på funktionärer över huvudtaget. Visa respekt helt enkelt. Försök inte kommentera eller ta över jobbet från någon som sitter i ett sekretariat är domare, eller tävlingsledare.

#föräldrahets

Visa

SVT Sport tittare närmare på föräldrahets inom barn- och ungdomsidrotten. 770 tränare har gett sin bild, nu vill vi höra dina tankar i ämnet. Har du erfarenheter du vill dela, perspektiv att bidra med, eller ett goda exempel att lyfta? Berätta på svt.se/foraldrahets.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer