Caster Semnya vägrar att medicinera för att få tävla. Foto: Bildbyrån

Bakgrund: Friidrottens könsregler

Uppdaterad
Publicerad

För ett år sedan beslutade Internationella friidrottsförbundet (IAAF) om nya regler för hyperandrogena kvinnliga medeldistanslöpare med extremt höga halter av testosteron. Från november 2018 skulle de vara tvungna att sänka testosteronhalten genom medicinering för att få tävla internationellt.

För ett år sedan beslutade Internationella friidrottsförbundet (IAAF) om nya regler för hyperandrogena kvinnliga medeldistanslöpare med extremt höga halter av testosteron. Från november 2018 skulle de vara tvungna att sänka testosteronhalten genom medicinering för att få tävla internationellt.

Skälet till beslutet var att få till rättvisa förhållanden i tävlingarna.

Den sydafrikanska stjärnan Caster Semenya överklagade IAAF:s beslut till idrottens skiljedomstol (Cas). Cas gick på IAAF:s linje och beslutade att alla hyperandrogena idrottare måste medicineras. Men nästa instans, Schweiz högsta domstol, har sedan beslutat att stoppa IAAF:s regler tills vidare. Fram tills den 25 juni till att börja med.

Svenskan Angelica Hirschberg, obstetrik- och gynekologiprofessor vid Karolinska institutet, vittnade i Cas för IAAF:s räkning.

Hon har forskat kring androgener och dess koppling till fysisk prestationsförmåga hos kvinnliga olympiska idrottare och funnit att det finns ett samband mellan hög testosteronhalt och idrottsframgångar hos kvinnor.

Forskare som nyligen har presenterat en studie i British Medical Journal menar att det är en myt och att det i stället är talang som ligger bakom framgångarna.

IAAF:s nya regler har kritiserat av många. FN:s råd för mänskliga rättigheter anser att de kan vara ett brott mot internationella normer för mänskliga rättigheter.

Idrottare som Billie Jean King, Abby Wambach, Hedvig Lindahl, Serena Williams och Martina Navratilova har öppet tagit ställning för Semenya.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.