Under OS i Mexiko 1968 tog Sveriges friidrottare två sjätteplatser som bäst. En bottennotering fram tills i natt.
Efter Sofie Skoogs sjundeplacering i nattens höjdhoppsfinal står det klart att de svenska friidrottarna lämnar Rio med en sjätteplats och en sjundeplats som bästa resultat. Därmed gör Sverige sitt sämsta OS någonsin.
– Som helhet är det inget jättebra OS. Men finns hopp för framtiden, säger SVT:s friidrottsexpert Kajsa Bergqvist.
De på förhand tippade medaljhoppen, Daniel Ståhl och Michel Tornéus, lyckades inte uppfylla förväntningarna utan fick se sig utslagna redan i kvalet. Tråkigt, men samtidigt inte överraskande menar Kajsa.
Torneklint bör fortsätta
– Ingen av dem har haft en stabil resultatnivå inför OS. Michel fick till ett superduperhopp innan OS och Ståhl är ett av svensk friidrotts starkaste framtidshopp, men de saknar stabiliteten, säger Bergqvist.
Men trots det dåliga resultatet anser Kajsa att det fanns ljuspunkter.
– Meraf Bahta gör ett fantastiskt fint OS, Sofie skoog överträffar sig själv och Charlotta Fougberg och Sarah Lahti springer bra.
– Men min stora idol just nu är Lovisa Lindh. Det var det som gav mig mest gåshud och mest skrik i soffan, trots att det inte räckte hela vägen fram till final. Hennes insats, att plocka fram allt när det verkligen gäller, är imponerande.
De dåliga resultaten har dock fått en del att ifrågasätta förbundskapten Karin Torneklint. Men att enbart lägga skulden på Torneklint anser Kajsa är fel.
– Sett utifrån tycker jag att Torneklint gör en bra insats. Att det inte blir några medaljer på ett mästerskap går inte att lägga enbart på förbundskaptenen. Alla idrottare har egna tränare och egna upplägg. Det är utpräglade individualister och man måste ge dem stor frihet.
– Som jag uppfattat det så är Torneklint omtyckt och trygg, och om hon känner sig pepp tycker jag att hon ska satsa vidare.
Lovande generation på gång
För även om årets OS inte gick som många hoppats så gäller det att blicka framåt. Kajsa ser en rad friidrottare som hon tror kan bli en hot när OS i Tokyo ska avgöras om fyra år.
– Sofie Skoog kommer vara en tvåmetershoppare inom två år, Lahti kommer fortsätta att utvecklas och Sagnia har mycket i sig även om hon inte fick det stämma i år. Dessutom har vi en jättelovande yngre generation som ska etablera sig på seniornivå, framför allt i stavhopp med Lisa Gunnarsson och Armand Duplantis, säger Kajsa innan hon kommer tilllbaka till Lindh.
– Hoppas hon kan få fortsätta träna utan skador, då kan hon utvecklas. Hon är den typ av löpare som kan lyckas i ett mästerskap. Hon springer taktiskt och hon har visat att hon orkar springa maxlopp flera dagar i följd.