Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
David Nilsson bröt mot sitt sponsorkontrakt när han sprang sitt svenska rekordlopp. Foto: SVT

Nilsson sprang i konkurrentens skor för att ta sig till OS

Uppdaterad
Publicerad

2019 slog David Nilsson det svenska maratonrekord som stått sig i 36 år.  

Han sprang i “superskor” från en konkurrent till sin egen sponsor för att nå OS i Tokyo 2020 – men blev av med sponsorkontrakt.

– Jag hade inte valt de andra skorna om jag inte hade trott att det var en fördel. Mitt mål var att gå under 2.10 och kvalificera mig till OS och då ville jag inte chansa, säger Nilsson.

När David Nilsson 2019 sprang Valencia Marathon på 2.10.08 innebar det att han slog Kjell-Erik Ståhls 36 år gamla svenska rekord.

Men det innebar även att han tvingades se sig om efter en ny sponsor. På fötterna hade han nämligen ett par Nike-skor – trots att han vid tillfället var sponsrad av ett konkurrerande företag.

Anledningen?

OS

– Jag hade slagit svenskt rekord ändå, även med Reebok-skor. Men jag resonerade att tiden kanske inte räcker till OS. Det hade verkligen varit på gränsen och nu slog jag det med marginal. Men under 2.10 då kan de inte säga någonting, det är solklart, säger han och fortsätter:

– Jag hade inte valt Nike-skor om jag inte hade trott att det var en fördel. Mitt mål var att kvalificera mig till OS och då ville jag inte chansa.

Nilsson: De gjorde fel

Loppet var det första som David Nilsson sprang i de Nike-skor, som då hade börjat ta över maratonvärlden, då de var de första som hade en ny karbonplatta och tjocka sulor. Och trots att han alltså var sponsrad av ett annat märke anser David Nilsson att Reebok gjorde fel som bröt kontraktet med honom.

– Det finns inga Reebok-löpare som springer i Reebok-skor. Utan de som kanske får fem till möjligtvis tio gånger så mycket betalt som mig borta i USA, de har tillåtelse att springa i Nike-skor, och gör det i varenda tävling. Och jag hade 2019 sprungit 50 lopp i Reebok-skor, och det där var min första tävling i Nike-skor, säger han, och lägger till:

– Så jag tycker att de resonerade fel.

Tre saker ur granskningen ”Idrottens gränsland”:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tre saker ur granskningen “Idrottens gränsland” Foto: SVT

Vissa undantag

Men Reeboks Alex Zachrisson ger inte mycket för David Nilssons resonemang. När SVT är i kontakt förklarar han att Nilssons kontrakt togs fram av företagets nordiska organisation, och inte har något med de amerikanska avtalen att göra.

”David hade ett tydligt avtal med Reebok Nordics att genom samarbetet inte använda konkurrerande varumärken i offentliga sammanhang. Detta var en paragraf som David bröt emot vilket gjorde att vi inte hade något annat alternativ än att säga upp kontraktet”, förklarar Alex Zachrisson, nordisk varumärkesansvarig på skoföretaget.

Däremot medger han att företaget gjort undantag för vissa löpare och att de “vid specifika tillfällen” fått använda en karbonsko från Adidas, då Reebok inte haft en sådan sko i sortimentet.

”Reebok ägs av Adidas och därmed har man i de kontrakten valt att förhandla in en sådan klausul” skriver han.

”Hade kunnat prata“

Alex Zachrisson förklarar även att en lösning liknande den han berättar om hade kunnat vara ett alternativ för David Nilsson.

”I bästa fall hade han kunnat prata med oss innan han valde att springa i en konkurrents skor... ...Hade vi haft en öppen dialog med David om hans behov hade vi kunnat se över detta och eventuellt hittat en liknande lösning så som våra kollegor i USA gjort”, skriver han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer