Stefan Olsson håller två 1980-talsrekord som friidrottens bästa. Foto: Bildbyrån.

Listar bästa friidrottsvärldsrekorden

Uppdaterad
Publicerad

Stefan Olsson på Friidrottsförbundet är imponerad av Kendra Harrison som slog ett av de ”omöjliga” världsrekorden från 1980-talet i går i London genom att springa 100 m häck på 12,20. Han listar även de bästa rekorden.

– Jag kanske inte är helt överraskad. Kendra har haft en bra säsong och kände revanschlust efter det misslyckade OS-kvalet i de amerikanska mästerskapen. Men det är alltid svårt att slå ett rekord från 1980-talet, starkt jobbat, säger Olsson, generalsekreterare på förbundet, till SVT Sport.

Harrison underskred bulgariskan Jordanka Donkovas 12,21 från 1988 med en hundradel.

Kochs 400 m-tid från 1985 utan konkurrens

Flera av världsrekorden inom friidrotten står sig sedan 1980-talet och det allra bästa, enligt Olsson, har Marita Koch. Hennes 47,60 på 400 m i Canberra, Australien, 1985, har ingen varit i närheten av sedan dess.

– Det är det rekordet som kommer fram först när jag letar i minnet. Det är ingen som kunnat utmana. Det är det rekord som varit minst utsatt för attacker, funderar Olsson. Koch har förnekat dopning trots att flera rapporter slagit fast att det var statsstödd dopning i Östtyskland vid den tidpunkten.

En ”doldis” på listan är Galina Tjistjakovas rekord i längdhopp på 7,52 från 1988.

– Det kanske inte är så många som tänker på vilket bra rekord det är.

Olsson nämner även den starka statusen på kul- och diskusrekorden, både på herr-och damsidan.

Släggrekordet bäst på herrsidan

– Det bästa herrrekordet tycker jag är Jurij Sedychs 86,74 i slägga från 1986. I dag är det en sensation i fall någon gör över 80 meter, säger Olsson och tillägger att det vid resonemanget kring 1980-talsrekorden uppstår en fadd eftersmak eftersom det var under den stora dopningseran.

– Så är det ju tyvärr, säger Olsson.

Efter Wadarapporten i veckan har nya diskussioner kring statsstödd dopning i framför allt Ryssland uppstått. Det som man trodde var begravt i gamla öststatsregimer som gått omkull har återuppstått i vår tid och är kanske värre än någonsin, enligt bedömare inom IOK.   

Olsson påpekar att konkurrenssituationer i olika grenar gör att de kan lyfta.

– Under 1980-talet var det flera höjdhoppare med Patrik Sjöberg i spetsen som sporrade varandra att bryta 2,40-gränsen, vilket efter en period i stå fortsatte med flera höjdhoppare som sporrade varandra på samma sätt de senaste åren. Se även på vad duellen mellan Carl Lewis och Mike Powell gjorde för längdhoppet i början av 1990-talet. Det är fascinerande hur det kan gå i cykler när någon går före och bryter en barriär, säger Olsson.

Olsson avslutar med en hoppfull analys.

– Vi har ju svenskar i form av Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft som varit i närheten av rekorden. Christian Olsson hade 18 meter i kroppen även om han aldrig fick ut det, vilket visar att det går att konkurrera med schyssta medel. Den tanken ger hopp, säger Olsson.

Fakta 1980-talsvärldsrekord:

Damer:

100 m 10,49, Florence Griffith Joyner (USA, 1988)

200 m 21,34, Florence Griffith Joyner (USA, 1988)

400 m 47,60, Marita Koch (Östtyskland, 1985)

800 m 1.53,28, Jarmila Kratochvilova (Tjeckoslovakien, 1983)

Höjd 2,09, Stefka Kostadinova (Bulgarien, 1987)

Längd 7,52, Galina Tjistijakova (Sovjetunionen, 1988)

Kula 22,63, Natalja Lisovskaja (Sovjetunionen, 1987)

Diskus 76,80, Gabriele Reinsch (Östtyskland 1988)

Sjukamp 7291 p, Jackie Joyner-Kersee (USA, 1988)

4x400 m 3.15,17, Sovjetunionen 1988

Herrar:

Diskus 74,08, Jürgen Schult (Östtyskland, 1986)

Slägga 86,74, Jurij Sedych (Sovjetunionen, 1986)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.